Årsdebut för besök på värmskogs café under Söndagen

Xl lyx och lyx var utbudet räksmörgåsmenyn

. 

Ett ständigt återkommande besök är i nysäters antik där Kjell och Peter bjuder på en upplevelse i antikt och annat smått och gott. En liten ishink i kristall och en ny äkta rakborste (ny) med löddertvål blev det inköpt den här gången. Ordning och reda, var sak på sin plats är det som gäller i antikaffären

I dag var det Kjell som stod bakom disken. Har ni vägarna förbi Nysäter så gör ett besök. Ni som är intresserade av gamla saker blir garanterat inte besvikna . Vettiga priser är också något som är signum för affären.

När Djurön först blev befolkad är okänt, men det finns uppgifter om att ön först under Gustaf Vasas tid fått bofasta . Kronan var den förste formella ägaren av Djurö (1572‑1640). Vid den tiden var många andra hemman i Torsö socken i statens ägo. Under Djurösläktens tid fanns maximalt fyra familjer på ön med sammanlagt ca 15 familjemedlemmar. Invånarna har främst livnärt sig på fiske och i viss utsträckning på jordbruk. Staten övertog sedan fastigheten Djurö 1:1 år 1979

 

Huvudön Djurö är 24 kvadratkilometer stor. I Djurö skärgård ingår cirka 35 öar och en mängd små skär som ligger i Västra Götalands län strax öster om Värmlandsgränsen i Vänern.

Fågellivet är mycket rikt. Här häckar bland annat grågås, havstrut, strandskata och fiskgjuse och man kan även se havsörn och lärkfalk.

Dovhjort, kronhjort, rådjur och skogshare planterades in under 1900-talet. Bara dovhjort och hare finns kvar. Fladdermus och vattensork förekommer naturligt. Rävar och älgar kan ses ibland.

Den här juli--dagen för någa år sedan ligger den mäktiga sjön som en spegel och när vi ser Djurös siluett  vid horisonten. – Ögruppen ligger cirka åtta distansminuter från Ekenäs på värmlandsnäs  och har under historiens lopp växlat mellan att tillhöra Västergötland och Värmland. På 1500-talet kom de första bofasta dit.

För ankar i Årans hamn på västra sidan av Djuö blir vår fasta punkt under besöket. 

Runt Årans hamn ligger fritidsbåtarna tätt med landförtöjning.

Med gummibåten strandade vi nedanför jaktvillan.

Jaktvillan, ett påkostat trähus från 1901. Det byggdes av den norrländska industrifamiljen Kempe som köpte Djurö 1890. – Frans Kempe som grundade skogsbolaget MoDo och hans son Carl använde Djurö till stor del för jakt och man planterade in både dovhjort, kronhjort, fasaner och hare. Numera är det bara dovhjorten och en och annan hare som finns kvar med ett 20-tal djur och där man värnar om stammen och håller den livskraftig.

Här tycker öns population av dovhjort om att stå och beta. I kanten av åkern ligger ett bostadshus som tidigare var en fyrvaktarbostad. Både den och fyrvaktarstugan vid fyren kan hyras för intresserade.

Från Malbergshamn utgår en vandringsled som tar oss söderut till öns inre och längs den promenaden ser man verkligen den unika naturen på Djurö som har gjort att hela ögruppen förklarades som nationalpark 1991.

– Den är väldigt varierad med kala klippor och klapperstensstränder och på många ställen ett tunt jordtäcke som skapar en hällmarksvegetation med tallar, lavar och mossor.

– Men det finns undantag som den här cirka fyra hektar stora resten av en åker som är bevarad. Och intill den finns en lövskog med gamla lindar och ekar som skapar en fantastiskt fin öppen plats,

Malbergshamn som ligger på den norra sidan av ön är den bästa hamnen på Djurö. Här finns det en brygga och under semestertider kan det ibland ligga så mycket som 15–20 båtar i hamnen, både motor- och segelbåtar

Vid inloppet till Malbergshamn ligger fyren med fyrvaktarbostaden.

Djurö är numera mest känt som fyrplats. Troligen har man på den norra udden i århundraden haft bål eller grytpannor. Anställda fyrmästare/fyrvaktare har funnits tiden 1874‑1969. "Styrelsen för betryggande av sjöfarten i Vänern", sedermera Vänerns Seglationsstyrel­se, erhöll ett gåvobrev och tillträdde ett markområde på norra delen av huvudön. Den första fyren uppfördes 1874. Den var sammanbyggd med bostadshuset. 1912 ersattes den gamla fyren av den nuvarande.

tn

Den som gjort Gästgivargården vad den är i dag var tv kändisen Carl Jan Granqvist som efter att byggnaden räddats av den på platsen verksamma  bruksägaren Arthur Lindqvist känd  som pappa till  den kända utomhusmöbeln i stål som fanns i var och vartannat hem  på 40 och femtitalet. 

..  

Efter en strid med Hällefors kommun på 60 talet där man fick för sig att riva den ärofulla Gästgivaregården för att i stället anlägga en bilparkering. Efter att kommunen givit med sig i rivningsplanerna så sökte man en arrendator.  Carl Jan Granqvist var den enda sökande.  

....  

Efter att regerat på platsen i nästan 25 år med början 1973 och där han med sina visioner, sin envishet och sina följeslagare lyckades förvandla det avlägsna Grythyttan till ett epicentrum för mat,dryck och trevligt umgänge. Idag ägs Gästgivaregården av Jenny Ljungberg. 

....  

Hela gårdens möblemang går i gammalstil där inte ett enda rum är det andra likt. Kända personligheter har i ett rum med inramade små anekdoter förmedlat sina tänkvärda små  infall av humor i texterna. 

....           

Kardemumma alias Erik Zetterström var tydligen en ofta förekommande gäst hos Carl Jan på 70 och 80 talet.

 
Här har vi Carl Jan själv porträtterad av Marijana Falkman. Med sina 50 rum och sina 178 st vinprovningar /år och en garanterad matupplevelse så är utan tvekan   Grythyttan värd ett besök i en miljö som man stundtals tror sig befinna  långt  bakåt i tiden.

i .           

På väg med Noblesse för ett besök på Kinnekulle som skymtar vid horisonten. 

Vi passerar Läckö slott och tar sikte på Kinnekulle.   

Det mäktiga Kinekulleberget med sitt utsiktstornet på toppen  .

Från tornet så har man ett milsvitt synintryck där Vänern på västra sidan och skaraborgsslätten på den östra.

Vid Hönssäter med sin foderfabrik har vi parkerat båten för några dagar.  

Här ser man Dalsandskusten tona upp sig  bakom Kållandsö

Bruksgatan

För att inte tala om alla dessa herrgårdar och slott som finns på Kinnekulle. 

Vill man utforska omgivningen lite längre bort så kan man ta Kinnekulletåget antingen till Mariestad eller Lidköping .

Natthamnen vid Hönsäter

Man kan också ligga vid den nyrenoverade Blombergshamnen 

Här är en kvällsbild bild tagen från Blomberg. Vi ser tornen på Läckö slott . 

Här slutar bildserien på samma ställe som den började i farleden vid Kållandsö .Vi ser Kinnekulle kika fram bakom skepparen när vi är på väg destination Åmål

.   

Skyddad båthamn på ön Lindökrokens ostsida i naturreservatet Brommö. Brommö ligger i Mariestads skärgård och är ett av de mest populära utflyktsmålen i området. Sommartid letar sig såväl lokalbefolkningen som turister hit.

Naturen påminner mycket om västkusten, med berghällar och sanddyner. Här finns fina badstränder och ett rikt djur- och fågelliv.

Angör från nord-ost. Två bryggor finns på östra sidan i lagunen.

Noblesse med  kurs mot Lindökroken som syns vid horisonten på bilden.

I lagunen på norrsidan så kan man antingen ligga för ankar eller vid de två bryggor som finns tillgängliga . 

På södersidan av ön samlas småbåtarna i det långgrunda vattnet som är ett paradis för barnfamiljer. 

 Vill man inte ligga vid Lindökroken kan man förflytta sig till bryggan på västra sidan i sundet mellan Brommö och Torsö strax intill färjelägret

Gammelvala

Restaurang Sandgrund i Karlstad ett etablerat nöjesplats som byggdes på 60 talet och var mäkta populärt i årtionden. Vem värmlänning har inte besökt Sandgrund, vida känt lång utanför Värmlandsgränsen.

Under glansperioden på 1980 talet var det dans fem dagar i veckan med landets populäraste dansband.

Det var när den byggdes en av landets  största och modernaste . 

Numera har man från scenen, där dansbanden höll utkik över dansparen, Lars Lerins konstsamling i blickfånget. 

Denna högpresterande konstnär född 1954 i Munkfors men i dag bosatt på Hammarö en grannkommun till Karlstad. Konstnär och författare och sen debuten med Utpost 1983 gett ut en lång rad med böcker.

Klica på bilderna för större format.

En del motiv i Lars Lerins konstverk innehåller oläsbara texter som en del i kompositionen.

Muséet var välbesökt och där man kan beställa guidade turer för sällskap.

 Här har vi Lars Lerin med sin livspartner Manoel Marqes som nu har sin foroutställning på Sandgrund.  

Ett utflyktsmål som är värt ett besök inte bara för de konstintresserade utan också för att konstverken är en resa i världen där vardagliga detaljer åskådliggörs med en suverän teknik  som man inte kan annat än bli imponerad av.     

Trollhätte kanal är 82 kilometer lång varav 10 kilometer är grävd och sprängd kanal och resten är naturlig farled i Göta älv. Kanalen sträcker sig från Vänern  till Kattegatt. Nivåskillnaden från havet till Vänern, 43,8 meter, övervinns av sex slussar. Den första slussen i Lilla Edet har en lyfthöjd på 6 meter och de följande fyra slussarna i Trollhättan har en lyfthöjd på ungefär 32 meter. En grävd och sprängd kanal leder genom Trollhättan – ibland används "Trollhätte kanal" specifikt om den sprängda delen, Bergskanalen, och ibland också om Bergskanalen och dess anslutning norrut, Stallbacka kanal. Den sista slussen vid Brinkebergskulle i Vänersborg kommun lyfter ytterligare cirka 6 meter och kanalen Karls grav leder slutligen fram till Vänern via den lilla sjön Vassbotten.

.

Här ser vi hur området vid Trollhätte slussystem är uppbyggt .Vid den röda pilen på den översta  rödmarkerade leden 

ner till Göta älv är den äldsta delen av slussanläggningen , färdig år 1800.

Den senare delen som byggdes 1844 ligger parallellt (rödmarkerad)och mellan den första och den senaste utbyggnaden och går sedan via den gemensamma bassängen med 1916 års led via en slusstrappa ner till den nedre bassängen och sen via en slusstrappa parallellt med den första ner till älven.

På bilden syns 1844 års mellersta slussar och till höger de nedersta 1800 och 1844 års slussleder.De användes samtidigt  och trafikerades av ångbåtar, pråmar och segelfartyg . De större båtarna gick i slussleden från 1844 de   mindre fick ta den äldre och grundare slussleden. Fotot till höger taget ca 1860

Till vänster ligger den översta slussen i 1916 års slussled, den tredje och senaste slussleden här i Trollhättan. Den ersatte de båda äldre slusslederna. Slussarna styrs på elektrisk väg, medan de äldre manövrerades för hand.

De största  fartygen  som passerar är byggda för att precis passa in i slussarna.

Lastfartygen kan ta en last på 4000 ton vilket motsvarar 130 lastbilar med släp.

Motiv nedanför den översta slussen 1916 års led. Klädseln på damerna stämmer mer in på 30 talets mode så årtalet kanske man skall ta med en nypa salt.

Här finns de 3 kanallederna på den modell över slussystemet som finns att skåda på kanalmuseet. Den till höger 1800 års led,, i mitten 1844 års och  till vänster är 1916 års som fortfarande är still going strong där en förutseende ingenjörkonst i början på 1900 talet fortfarande står sig med bravur..

ca 5000 båtar, last och fritidsbåtar passerar slussarna årligen.

Hela området runt kanalen omgärdas med byggnader från sekelskiftet och sätter en prägel på området som ger intryck att komma tillbaka 100 år  i vissa avsnitt runt  kanalsystemet.

Stumfilm från Trollhättan av byggnaden av den senaste Kanaldelen 1915  ca 8 min

http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=591&returnurl=http://www.filmarkivet.se/sv/Sok/?q%3d%26minyear%3d1890%26maxyear%3d1920

Invigningen av det senaste slusssystemet 1916 med kung Gustav V som förättare 

  Lite historia runt kanalen på ca 2.5 min

Ett besöksobjekt som var början till industrialismen och som bidrog till utveckling och välstånd i Vänerland.