Inlägg publicerade under kategorin 1950 tal
HMS Halland (J18) var en jagare i svenska flottan som sjösattes den 16 juli 1952. Tillsammans med systerfartyget HMS Småland (J19) utgjorde hon Hallandsklassen, som var den största och mest slagkraftiga jagarklassen som någonsin ingått i den svenska flottan. Tillsammans med systerfartyget var Halland det första i världen att utrustas med ett fungerande sjömålsrobotsystem, det vill säga robotar att avfyra mot andra fartyg.
Jagaren Halland (18). 1966
Jagaren Halland (18) under Operation Nordkust 1957.
Halland genomförde vid ett par tillfällen ubåtsjakt, bland annat vid Hasslö och Utö 1980. Hon användes under två år som långresefartyg som ersättare för HMS Älvsnabben (M01) innan HMS Carlskrona (M04) kom igång. Resorna fick dock göras korta då hennes driftkostnader var höga. Hon utrangerades den 30 juni 1987 och såldes året därpå för upphuggning i Spanien.[1] En avancerad modell av Halland i skala 1:50 har funnits utställd på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum i Karlskrona.
Jagarflottilj med jagaren Halland i spetsen under "Operation Nordkust" 1957
Utspisning ombord på jagaren Halland den 30 mars 1955
Mässen på jagaren Halland, nov. 1957
Jagaren Halland till ankars, juli 1962
Matlagning ombord på jagaren Halland 1957
Hobbyverksamhet (skeppsbygge) ombord på jagaren Halland,
Jagaren Halland år 1957
Det var på den tiden vattenvägarna utnyttjades för timmertransporterna på Dalslands kanal. Både pappersbruken och sågverken fick sina råvaror i första hand från sjöarna. Där bogserades timmermosorna med båt i sjöarna mellan slussarna där sedan mankraften fick tas till. Inte ovanligt att mosorna följdes åt av samma arbetslag genom hela slussystemet. Efterhand så tog lastbilarna över transporterna.
När man ser den här filmen vi som har upplevt skolavslutningarna på det här sätter kan man ibland få funderingar om det inte var bättre förr i många avseenden. En skola där disciplin var en av orsakerna till i det gick att få ut största möjliga lärande till eleverna. Bevisligen har de som gick ur skolan på 1950 och sextiotalet klarat sig ganska bra här i livet. Så varför ändra på ett vinnande koncept där kravet på disciplin, läxläsning var grunden till att gårdagens skola rankades som en av de bästa i världen på sin tid. Finland som fortfarande har en kravskola är numera en av de bästa i rankningen på vad eleverna kan när man går ur skolan.
Sverige tappar tyvärr år efter år i den kunskapsprövningen och ligger numera i mitten av skalan bland EU länderna.
Foto och text från Värmlandsarkiv
Simskoleavslutning vid Bottenviks badplats.
Läroverket från torgets nordvästra sida.
Gamla kåkar på Fredsgatan
Det var ett litet tvåvåningshus som också framgår av bilden. Men år 1923 byggdes Paladium biografen, i hörnet av tomten där trädgården låg. Byggmästaren var Ola Hansson. Fastigheten försvan efter branden 1965
Drottninggatan i Karlstad
Drottninggatan No 15.
Arvid Söderströms Eftr. Manifakturaffär.
Ägarna Signe Andersson och Signe Eliasson utanför sin affär strax före rivningen av fastigheten, som sedan skulle lämna plats för varuhuset EPA.
Interiör från Varmbadhuset.s simhall. Badgäster på bassängkanten
Torget och Tingshuset.
Järnvägsgatan och Residenstorget. Observera vänstertrafiken.
Då fanns ännu Karlstad Kooprativa eller som vi kallade Torpmansgården, Palladium biografen samt Bresky kvar, samt på andra sidan gatan Bagarmästare Carl Werngrens hus.
Bilder från Wennbergs mek. verkstad.
Bilden visar: Produktbild, Båten Mölnbacka
Sundstadstjärn med badande barn. Bakom tjärnet stora gräsmattor för solbad. I bakgrunden fastigheter vid Drottning Kristinas väg.
Klarälven rinner genom Karlstad
Klarälven vid Klarabron. Stora timmermasor och två Lustenbåtar (Lusten 8 och Lusten 10) på väg väster ut. I bakgrunden Älvgatan.
Åkare Nils Andersson.
En av de två sista hästekipagen i Karlstad, som körde ut varor till företag och kerlstadsbor
"Solabåten " på Klarälven i Karlstad
Pasagerarna kliver av båten foto Lennart Thelander
Stockholm en stad byggd runt vattnet i alla riktningar och där idyllen och grönskan är bedårande. Världens vackraste huvudstad är en vanlig bedömning från de som besökt vår huvudstad.
Området angränsar i norr till stadsdelarna Lindholmen och Lundbyvassen på Hisingen, längs en cirka 1 kilometer lång gräns ute i Göta älv. I nordost går gränsen cirka 350 meter mot stadsdelen Inom Vallgraven, för att sedan söderut, längs Järntorgsgatan under cirka 200 meter möta stadsdelen Pustervik. Från Nya Allén kommer stadsdelen Haga, söderut cirka 370 meter, över Järntorget och längs Linnégatan fram till Plantagegatan. Här tar stadsdelen Olivedal vid i söder under drygt 300 meter, längs Plantagegatan och Värmlandsgatan för att sluta i en kort bit av Fjärde Långgatan. I nordväst gränsar därefter Masthugget till stadsdelen Stigberget, längs Fjärde Långgatan, Andra Långgatan och vidare upp för Stigbergsliden där gränsen sedan viker av norrut längs Barlastgatan och fram till Emigrantvägen och västerut cirka 350 meter till Amerikaskjulet. Gränsen går sedan rakt norrut i Göta älv vid Stigbergskajen, där den snart vänder österut under cirka 230 meter för att där igen möta Lindholmen.[2][3][4]
Masthugget - ett stycke Göteborg som försvinner (1964)
En vanlig syn inte bara i Dalsland. Det var tider då man fick sin motion genom arbetet i vardagen och inte på gymmet.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|