Dag Blomqvist

27 november 2012 19:19

Som ansvarkännande förälder var jag, när barnen gick i skolan, mån om att barnen inte skulle indoktrineras av en speciell kyrkas påhittade lära. Därför såg jag till att de inte onödigtvis bussade barnen till slika inrättningar (kyrkor). Min åsikt är att det är barnet, när de väl vuxit upp och själv kan göra sig en objektiv bedömning, som ska bestämma huruvida det vill sälla sig till sådana läror eller inte. Barnet skall ju inte tvingas till att varken tro, älska, eller hata. Dessa storheter uppträder på ett helt annat plan utan svartklädda kaplaner.

Att kyrkan vill hålla fast vid sina traditioner att med våld tvinga på folk sin påhittade lära är ju beklämmande, bedrövligt och förnedrande ett demokratiskt samhälle. Därför ser jag med glädje att man nu försöker sätta stopp för detta fula ofog. Ingen äger barnen. Barnen har vi fått till låns och ska därför se till så att de får växa upp i frihet för att i vuxen ålder själva göra sig den uppfattning de vill hysa i dessa frågor.

Att skolverket skulle göra detta med respekt för andra religioners tillväxt i samhället har jag inte tänkt på, men ser som fullt rimligt argument. För alla har ju olika uppfattningar. Och ska Sverige vara ett fritt land så ska det väl vara det i trosfrågorna också. Jag är svensk och har alltid varit det av födsel och ohejdad vana. Och jag har inte samma uppfattning som kyrkans prelater. Har aldrig haft det. Och jag kräver ju också att få vara oantastad deras påhopp. Jag är också emot den där hemska klockringningen men även böneutropen från moskeerna. Kan dom inte syssla med det där i sina egna hem, så att inga andra människor störs?

Kyrkans sjuka behov av makt och styrning över individen är det ju bra om den stoppas i möjligaste mån. Och ingen borde ju heller kräva att grannens barn skall omfatta sin egen trosuppfattning. Var och en får väl nära vilken tro den vill - bara den inte stör andra med den.

Att skolan ska vara en tummelplats för dessa läror är ju inte försvarsbart. Skolan ska förmedla kunskap. Och ska en skolavslutning hållas så är ju skolan den rätta platsen för den.

Ett alternativ är väl då att stänga skolan just den där avslutningsdagen och låta var och en förälder få dra iväg med sitt barn till den kyrka denne häckar i för övrigt - om man nu så promt ska pracka på barnen en viss kontroversiell trosuppfattning.

tommy norum

27 november 2012 19:52

Jag tror inte att om avslutningen i skolan sker i Kyrkan med någon psalm så uppfattas det nog inta av många att kyrkan försöker proppa på oss någon tro av något slag. Jag firar jul och påsk med min familj utan en tanke på var ursprunget till den traditionen kommer ifrån. Om det finns någon rädsla att barnen på något sätt skulle bli påverkade av att få uppleva kyrkorummet någon gång i livet med sina skolkamrater så skall man givetvis låta barnen vara hemma . Men skall en liten klick av befolkningen tillsammans med konflikträdda tjänstemän på skolverket sätta agendan hur skolavslutningarna skall gå till . För jag skulle tro att minst 95 % av barnen och dess föräldrar är beredda och fortfölja den tradition som generationer har upplevt genom åren., nämligen att avsluta skolan med en samling i kyrkorummet.
Själv är jag inte medlem kyrkan eller någon annan religiös sammanslutning men har bara fina minnen från skolavslutningar i kyrkan och många med mig utan en tanke på att kyrkans försöker proppa på mig någon form av trosuppfattning. Så Dag Blomqvist jag tror nog att du skall tagga ner lite gran i din inställning för jag tro nämligen att i stort sett alla ser det hela som en tradition inte något försök att påverka våra barn i någon särskild trosuppfattning.

Dag Blomqvist

27 november 2012 22:06

Det är som en sa en gång: om du vill komma dig ut till en ö så måste du ge dig ut i det element som omger den.

Så min fråga är och förblir:
- Varför ska barnen till kyrkorummet? Varför duger inte skolan?
- Varför ska de sjunga en spalm? Varför duger inte bara en vanlig sång?
Obetydligheter och bara traditioner, verkar det, som om du vill säga.

Men har kyrkan lockat med sitt prål, sina ritualer, altarblommor, speciella högtider, skrudar, glitter och skönsång så äter man snart ur handen på förövaren.

En list som går ut på att i skönheten ha substitutet för sanningen.

Och då är den obetänksamme fast. Fast i traditionerna istället för sanningen. Fast i en träldom istället för livet.

Det är detta deras beteendemönster som är deras trosuppfattning och det som jag går emot. För kyrkan har ju inget annat än just detta prål. Ja, förutom alla sin påhittade lögner förståss ...

Åke Olsson

27 november 2012 23:32

Jag håller tillfullo med dig Tommy om skolornas avslutningar i kyrkan.Kyrkan har aldrig kallat på skolorna för någon unik chans till "trosuppfattning",snarare har skolorna sökt sig till kyrkornas stora utrymmen på grund av egen platsbrist för barn,lärare och föräldrar.Dagens avslutningar består till stor del av barnens eget deltagande av härlig sång och musik.Det finns många farligare upplevelser i vårt samhälle än detta.