Inlägg publicerade under kategorin 1930 tal

Av tommy norum - Söndag 1 april 18:15




10 vykortsbilder från ett Karlstad på 1930 - 40 talet 


                   

ANNONS
Av tommy norum - Torsdag 1 mars 19:00


8 foton från Dals-Ed  1930-1950 talet  

LicensErkännande-DelaLika (CC BY-SA) Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)


Äng i Dals Ed.

Äng i Dals Ed. flygfoto 1937

Lantmannaaffärens fastighet med bank- och postkontor i Dals-Ed. Fotograferad av Elis Persson, Dals-Ed 1930-40 talet

 Torget  Dals-Ed

Torget Dals-Ed 1942


Järnvägshotellet och stationen  Dals Ed

Järnvägshotellet och stationen Dals Ed 1945

Lilla Lee Dals-Ed med kyrkan och prästgården

Lilla Lee Dals-Ed med kyrkan och prästgården 1942

Dals Ed  från skolanNegativ till vykort. Tillhör Olle Liljekvist serie.

Dals Ed från skolan 1942

   

Torget i Dals-Ed 1950  

ANNONS
Av tommy norum - Torsdag 1 mars 11:45



Flyfoton från ett Säffle 1935. 

 

..................................................


..................................................


.......................

 


Av tommy norum - Söndag 18 feb 13:00



Dalsland hade en otrolig befolkningsökning från 1810 med närmare 40 000 invånare fram till 1860 till över 80 000 som bodde i landskapet. En ökning som till största delen på minskad dödlighet genom bättre näringsförhållande i en omfattande nyodling. Från 1860 så minskade folkökningen där utflyttningen till Norge och Amerika får en allt större omfattning.


Från år 1868 fick vi ett fruktansvärt nödår vilket var början till ett definitivt stopp av befolkningsökningen där stigande dödlighet främst barnadödligheten blev följden vilket satte fart på emigrationen som höll i sig ända fram till 1929. Ca 50 000 tusen personer emigrerade från Dalsland under den här tiden. Befolkningen i Dalsland fortsatte minska med utflyttning till kringliggande tätorter mellan 1930 till 1950 talet med ytligare ca 10 000 personer. En utflyttning med nästan 65 000 innevånare under en 100 års period som fortfarande satt sina spår i Dalslands utveckling.


För Åmåls del så blev stångjärnssmidets Hanefors Forsbackas nedläggning 1885 som en av de sista i skaran av dalsländska järnbruk också en bidragande orsak till den ökade emigrationen i området


1799 den 14 mars bildades "Venerns Seglationsstyrelse" i Kristinehamn på initiativ av Petter Johan Warberg

Den primära orsaken var invigningen år 1800 av Trolhätte kanal  genom vilken  Vänern blev farbar till och från Västerhavet  1799-1812 var Baltzar von Platen ordförande för Seglationsstyrelsen. Centrum för seglationsstyrelsen med lotsbefälhavaren och manskap för utprickning och fyrpersonal över vänern blev redan på 1800 talet Åmål. 

 
Seglationsstyrelsens dåvarande lotsfartyg polstjärnan nr 2 i Åmåls hamn i slutet på 1800 talet. 


Åmåls starke man under 1800 talet var Petter Larsson . Han föddes i Åmål 1823 blev 1863 åmåls första stadsfullmäktige ordförande 1868 en post som han behöll till 1987. Som vågmästare så förestod han järnvägen och bestämde över hamnen och de viktiga transporterna av järn till och från Åmål. På 1870 talet så ägde han 8 fartyg. År 1871 så köpte han den Åberska släktgården som sedan fick namnet vågmästargården . År 1891 gick han i konkurs.  

Vågmästare Petter Larsson och hans hustru Louise Maria född Segerstedt i Åmål. Gårdens namn är fortfarande gångbart efter Petter Larsson som varande den siste vågmästaren i Åmål, 

   

Det som till viss del räddade Åmål var den privatbyggda järnvägslinjen Bergslagsbanan mellan Göteborg och Falun med en avstickare till Norge via Kornsjö som invigdes 1879. Där Åmål fick sig tilldelat huvudverkstaden för lok och vagnar för bolaget vilket också blev startpunkten för  stadens verkstadsindustriutveckling under 1900 talet.


 Öppningen av Bergslagsbanan och Dalslands järnväg 1879 var två viktiga kommunikationsleder som öppnade upp isoleringen av Dalsland. Här illustrerar den kände konstnären Karl Larson den högtidliga invigningsresan med Kung Oskars färd genom Dalsland.  


När Bergslagsbanan invigdes 1879 så bodde i Åmål ca 2000 personer i staden. År 1920 så arbetade 462 personer i verkstaden medan övriga industrier i staden hade 420 anställda. 1948 hade man 916 anställda Det var först långt efter andra världskriget som kommunledningen förstod behovet av andra industrietableringar till staden och började agera därefter.

 

    
Strands snickerier vid nuvarande Nybrogatan  och Calmarks repslageri på Örnäs runt 1900 .


http://t-norum.bloggplatsen.set-norum.bloggplatsen.se/2015/02/15/11019836-strands-snickerier-i-amal-runt-ar-1900/


Strands snickerier där det också fanns en ångkvarn grundades av Petter Larsson 1884, Calmarks repslageri som redan etablerades 1848 blev heller ingen höjdare när kommunen i början på 1900 talet satte stopp för företagets utökning och expansion genom att neka företaget utvidgning av verksamheten på Örnäs. De hade då 40 anställda. Ägarna  kände sig tvingade att flytta verksamheten till Älvängen utanför Göteborg där man efter några år sysselsatte 400 personer i fabriken.


 



En vanlig syn i Åmålsån runt sekelskiftet var timmermosorna som försåg Strands sågverk med råmaterial till sin produktion. På den översta bilden syns det då nya badhuset som var tillgängligt för Åmålsborna från 1913 .

 

http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/03/11/7780513-vad-skall-det-bli-av-det-gamla-badhuset-sen-borjan-av-1900-talet/

 

 

Kallbadhuset på Södra hamnplan var Åmålsbornas badhus mellan 1884- 1934 


klicka på adressen för att ta del av inlägget.

http://t-norum.bloggplatsen.se/2016/09/27/11368332-amal-forr-kallbadhuset-pa-udden-vid-sodra-hamnplan-runt-1900/

   

 

En annan företagare som var igång i slutet på 1800 talet var  A. G. Rålin som återkom från USA 1892 efter att ha lärt sig orgeltillverkning och startade då A G Rålins Orgel- och Pianofabrik. Efter en brand  så byggdes en en  ny fabrik i tegel uppfördes intill (byggnaden med skorsten bakom Brantenbergska huset på bilden) 1901 och verksamheten flyttades då dit. 1933 flyttades tillverkningen till Arvika och den stora fabriksbyggnaden togs över av bl.a Engers skjortfabrik som var en stor arbetsgivare fram till att tekoindustrin slogs ut på grund av import från låglöneländer. .


BYGGNAD

Åmåls nya Bryggeri byggdes 1897-1898 av disponent Fredrik Tottie.Tillbyggnaden gjordes 1917 och 1913 och 1931.Bryggeriet hade ett tjugotal anställda. Lades ner 1970, av Pripps . Numera företagarhotell. 

Klicka på adressen för att ta del av inlägget om bryggeriet


http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/03/06/9540467-amal-forr-amals-bryggeri/
 

En annan man som satt sina spår i industriutvecklingen i Åmål var Gustav Berglöf som levde gott på försvarets beställningar under 30-40 talet med träkärror, gasmasker mm i sitt företag Järn och Trä men där luftfakturorna duggade tätt i slutet på hans karriär som industriman. Sveriges största konkurs blev facit av hans vidlyftiga affärer på 1940 talet där även Åmåls politiker som satt i styrelsen blev dömda för ovarsamhet. Hans företag sysselsatte ca 400 personen och blev efterhand en en viktig pusselbit i Åmåls industrihistoria när konkustboet knoppades av till till andra ägare med andra visioner. Motorcykeltillverkaren Ebeverken blev Bröd Lindkvist . Elektromagneter som blev Seem,,  Håkansson med spisar och sågblad.  Åsa hus var också en avknoppning likaså  Åsiverken som med Wellteck och i ett senare skede början till blomstrande varvsrörelse under många år.

 

Gustav Berglöf var en man med många strängar på sin lyra där också en varvsrörelse Åmåls skeppsvarv på Nordverk ingick i hans imperium i början av 1900 talet. De var med att bygga 3 lastfartyg innan han lämnade rörelsen. Ett företag som DOCK inte hade någon anknytning med Gösta Nordströms etablering av varvet Åsiverken på Örnas på 1940 talet som byggde färjor och bogserbåtar


                 

Ett bildspel av Åmåls centrum i slutet av 1800 talet


http://t-norum.bloggplatsen.se/2015/09/26/11185793-amal-forr-ett-bildspel-av-amals-centrum-fran-slutet-av-1800-talet/

 

Den stora branden i Åmål 1901 gjorde att det blev stora förändringar i kvarteren runt Torggatan 


 

Det här var något som definitivt försvann från stadsmiljön efter branden 1901

 


Ett bildspel av centrum före branden , resterna efter branden och vad som blev resultatet av återuppbyggnaqden. 


Klicka på adressen för att ta del av inlägget.

http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/08/03/11465646-amal-forr-33-foton-omkring-den-stora-branden-i-amal-1901/

 

På tomten där Åmåls stadshotell står idag har det brunnit tre gånger. Första gången var när norska trupper besökte den blott 2-åriga staden den 12 januari 1645 och härjade och brände. Andra gången var i april 1809 då kommersrådet Bengt Norströms hus brann ner till grunden. Norström byggde sedan upp huset igen, som år 1848 övertogs av källarmästare Anders Peter Björlin. Björlin ändrade om fastigheten till stadshotell (gästgiveri), med stora entrén vänd mot Södra Ågatan och Plantaget. Det är det vi ser på bilderna här ovan. Tredje gången gillt var onsdagen den 15 januari 1902 där hotellet blev till aska. 1903 invigdes det nya hotellet som står där än i dag. 

 

 

Så här firade vi Åmåls 300 åriga tid som stad 1943. Med kungligt och pompa och ståt

 

 klicka på adressen för att ta del av firandet 1943

  

http://t-norum.bloggplatsen.se/2015/12/10/11230674-amal-forr-300-ars-jubileum-amal-1943-speltid-04-43-foto-bror-isaksson/

 

Åmål var ända fram till 1950 talet en idyllisk trästad på östra sidan av Åmålsån med hus uppförda någon gång på 1800 talets mitt. Det som satte fart på förändringarna var när politikerna fick för sig att bygga ett nytt stadshus i korsningen Hjeltegatan- Kungsgatan på 1940 talet vilket blev början till en total förändring av centrummiljön på 1950-60 talet.            

 

Hörnet Hjeltegatan- Kungsgatan övre bilden fick Åmåls politiker för sig att bygga det nya stadshuset på 1940 talet. Den nedre bilden fastigheter fotograferade från en plats utanför stadshotellet. 

      

     Här har vi byggnader som fick lämna plats för Domushuset på 1960 talet

 

Klöicka på adressen för att ta del av inlägget.l 

http://t-norum.bloggplatsen.se/2018/02/01/9971171-amal-forr-amals-centrum-hur-det-sag-ut-forr/

 

Åmåls befolkning var 1950 ca 8000 .

Av tommy norum - Torsdag 1 feb 18:30




Flygvapnets första kvartssekel illustrerade med bilder från bl. a. Stockholm, Östersund, Trollhättan och Ljungbyhed.


Två flygplan B 17 från F 3 Östgöta flygflottilj i luften. Vykort.


Flygvapnet 25 år (1951)

Klicka för att ta del av filmen


http://www.filmarkivet.se/movies/flygvapnet-25-ar/

Av tommy norum - Torsdag 1 feb 14:30



Ett sommarkåseri om Norrköping(1937)



 

               



Ett sommarkåseri om Norrköping (1937)

Alla vägar leder till Norrköping. Fabrikens och idyllens stad. Forntidens och nutidens stad. Nordens Manchester.


Klicka på adressen för att ta del av filmen


http://www.filmarkivet.se/movies/sommarkaseri-om-norrkoping/

Av tommy norum - Måndag 1 jan 19:00



 

Billeruds legendariska chef under många år i början på 1900 talet Christian Storjohann med hustru och chauffören i bakluckan 1925  


    

Kapten Herman von Axelsson på Mässvik Värmlandsbro juni 1910

   

 

Färgelägret i Högsäter 1927 med ägare Gustav Warlen som använde den som droskbil.


 

Försäljning av fordbilar på kanaltorget i Säffle i början på 1900 talet   foto runt 1928.

   

 

Östra Storgatan i Säffle i mitten av 1930 talet.  

   

   

   

Av tommy norum - Måndag 1 jan 17:15


Foton och text från Västarvet.
LicensErkännande (CC BY) Erkännande (CC BY)

'Från ångbåtsbryggan, ''Klubben'' i fonden. Vy med segelbåtar och havet. I förgrunden bord, stol och träbäck. Människor vid båt. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Från ångbåtsbryggan, ''Klubben'' i fonden. Vy med segelbåtar och havet. I förgrunden bord, stol och träbäck. Människor vid båt. : Fotograf Frithiof Mörk  1930 talet eller före   Skaftö Fiskebäckskil

'Från restaurangen åt öster. Vy med båtar och hus. Segelbåt, eka. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Från restaurangen åt öster. Vy med båtar och hus. Segelbåt, Fotograf Frithiof Mörk  1930 talet eller före   Skaftö

'Kilen åt S. I förgrunden båtar . I en båt står 3 unga män och i 1 eka sitter 1 äldre man. 1 person på bryggan. Hus. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Kilen åt S. I förgrunden båtar . I en båt står 3 unga män och i 1 eka sitter 1 äldre man. 1 person på bryggan. Hus.

Fotograf Frithiof Mörk  1930 talet eller före  Fiskebäckskil.

'Fiskebäckskil, norra delen, sett från östersidan. Vy med segelbåtar, småbåtar, hus och vindmölla. Segel. ::  :: Ingår i serie med fotonr. 2876-2882.'


'Fiskebäckskil, norra delen, sett från östersidan. Vy med segelbåtar, småbåtar, hus och vindmölla. Segel.

Fotograf Frithiof Mörk  1930 talet

 'Restaurangen och ångbåtsbryggan. Vy med havet. Segelbåtar. Hus. Brygga, Kyrka. Skär. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Restaurangen och ångbåtsbryggan. Vy med havet. Segelbåtar. Hus. Brygga, Kyrka.Fiskabäckskil Fotograf Frithiof Mörk

1930 talet eller före.

'Henrikssons brygga, Lysekil i fonden N.N.V Båtar vid brygga, 1 man står på bryggan. I vattnet torkställning för fisk. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'


'Henrikssons brygga, Lysekil i fonden N.N.V Båtar vid brygga, 1 man står på bryggan. I vattnet torkställning för fisk.

Fotograf Frithiof Mörk  1930 talet eller före.

'Kristineberg från vattentornet. Vy ut mot havet. Segelbåtar på avstånd. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Kristineberg från vattentornet. Vy ut mot havet. Segelbåtar på avstånd. Fotograf Frithiof Mörk Fotograf Frithiof Mörk 130 eller tidigare. Kristineberg.


'Från Kristinebergs brygga. Magnus Aurivillius närmast. Vy mot havet med 6 personer på brygga intill byggnad. 2 av dem unga män med studentmössor. Liten hamn med fiskebåtar och ekor. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'


'Från Kristinebergs brygga. Magnus Aurivillius närmast. Vy mot havet med 6 personer på brygga intill byggnad. 2 av dem unga män med studentmössor. Kristineberg  Fotograf Frithiof Mörk  1923.

'Från Kilen, norrut. Båtar invid strand. 2 barn och 1 person på en hög träplankor på strand. På andra sidan hus på berghällar. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Från Kilen, norrut. Båtar invid strand. 2 barn och 1 person på en hög träplankor på strand. På andra sidan hus på berghällar. Fotograf Frithiof Mörk  1930 tal eller tidigare. Fiskebäckskil.

'Nedgång till ''Söderns'' tilläggsplats. Till vänster Hermanssons gård, t.h Albertina Hellmans. 2 kvinnor i förgrunden, den ena vid tvättkar och den andra med blombukett i handen. På farstutrappan till huset till höger står 1 kvinna och 1 person sitter på trappa nedanför huset. Kläder. Klädsel. ::  :: Serie fotonr 1888-1963.'

'Nedgång till ''Söderns'' tilläggsplats. Till vänster Hermanssons gård, t.h Albertina Hellmans. 2 kvinnor i förgrunden, den ena vid tvättkar och den andra med  Fotograf Frithiof Mörk  1930 eller före   fiskebäckskil.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ t-norum med Blogkeen
Följ t-norum med Bloglovin'

Frågerutan

34 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se