Sveriges fyra riksomfattande pensionärsorganisationer uppvaktar idag socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i ett mycket angeläget ärende. Det handlar om tryggheten för, framförallt, äldre kvinnor över 65 år.
En grupp som redan i dag har bland de lägsta inkomsterna, men som dessutom riskerar att hamna i svår ekonomisk kris om deras make dör, då det så kallade efterlevandeskyddet av någon anledning bara gäller yngre.
När en maka/make avlider idag innebär det inte bara en stor sorg, utan även ekonomiska påfrestningar för den efterlevande. Detta är grunden för det efterlevandeskydd som finns för alla medborgare yngre än 65 år.
För efterlevande barn utgår barnpension i olika former och för den efterlevande makan/maken finns en omställningspension, som ger ett ekonomiskt skydd i ett år – två år om det finns efterlevande barn.
För dem som är 65 år och äldre finns däremot ingenting! ! Det är en orättvisa vi vill ändra på!
Ett grundläggande fel med änkepensionen, som avskaffades 1990, var att den var könsdiskriminerande. Endast kvinnor kunde få den.
Ett minst lika märkligt fel med dess ersättare, omställningspensionen, är att den i stället är åldersdiskriminerande. Endast personer under 65 år kan få den.
Bristen på efterlevandeskydd för äldre drabbar framför allt den grupp som verkligen behöver ett stöd för ekonomiska svårigheter – de äldre kvinnorna.
Vanligtvis är det den äldre mannen i ett pensionärspar som avlider först. Eftersom mannen så gott som alltid har högre pension än kvinnan kan mer än hälften av parets inkomster försvinna över en natt, medan utgifterna i princip aldrig minskar lika mycket.
Kvar lämnas kvinnan i en ekonomisk otrygghet som hon står oskyddad inför – enbart på grund av sin ålder.
I de fall då det finns ett efterlevandeskydd i mannens tjänstepension är det i regel bara småsmulor kvar av tjänstepensionen i detta läge.
Orättvisan blir ännu större om man tar med i beräkningen att de yngre förvärvsarbetande utöver sin omställningspension dessutom har större möjligheter att förbättra sin ekonomi genom arbete.
Den möjligheten saknas för de äldre kvinnorna, som i dagsläget redan har bland de lägsta inkomsterna i Sverige.
Nuvarande ordning med ekonomiskt stöd till efterlevande är åldersdiskriminerande och orättvis. Vi anser därför att åldersgränsen i omställningspensionen bör avskaffas.
Vi kan inte se en enda anledning till varför äldre, företrädesvis kvinnor, inte ska ha tillgång till samma skydd som yngre i den sorg och utsatthet som en livspartners bortgång medför.
