Inlägg publicerade under kategorin Arvika förr
Skasåsbron en viktig vägförbindelse för Arvika
Fram till 1940 fick arvikaborna nöja sig med färjan för att komma över glafsfjorden vid Skasås .
Den nybygda skasåsbron på bild 1940 som överlevde i ca 50 år, ersattes 1993 med en ny bro.
Den öppningsbara bron var en förutsättning för att båttrafiken skulle fungera. Bild någon gång på 1940 talet.
Den är imponerande den nya bron med sin välvda form, längden som är 610 meter och den segelfria höjden på hela 16 meter. Bron stod färdig så sent som 1993 Foto…2014
Lika nervöst varje gång man gick upp till fritidsstället utanför Arvika . Med en masthöjd på närmare 19 meter , trots förberedelser med lasermätning på höjden, superkoll på vattennivån så fanns det en viss oro när vi närmade oss brospannet. Väl uppe i Glafsfjorden så fick man ha koll på förändringar på vattennivån med risk att annars bli liggande fast i Glafsfjorden.
Flygfoto hamnen med kattviken och ankdammen 1955
Gustav VI Adolfs Eriksgata år 1953. Konungen anlände till Arvika den 26 juni, sommarens hittills varmaste dag. På bilden ses han tillsammans med stadsfullmäktiges ordförande Carolus M Näss.
Här ses konungen tillsammans med kyrkoherde Harald Hallén, känd profil i Arvika på 1940-50 talet. S- Riksdagsman bland annat. .
Översvämning 1951
Storgatan vars bebyggelse på 1960 talet ersattes med EPA huset.
Fotograf Foto Herman
Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA)
Klicka på bilden för större storlek
Kyrkogatan österut från Solbergsgränd i mars 1959.
Kyrkogatan västerut från Köpmangatan 58-06-17.
Studentexamen i Arvika 1965.
Lärare Karlsson med klass 4 C vid skolavslutningen 1953.
Shells bensinstation i maj 1960. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).
I år skulle jag börja båtsemestern med att gå upp i byälven via Säffle upp till Glafsfjorden , den fjord som slutar längst in i Sverige. Vä: Hungvik är destinationen en mil utanför Arvika där fritidsboendet i en stuga vid fjorden skall kombineras med segling.
Här kommer vi fram till slussen i Säffle.
Upplevelsen runt våra kanaler med slussar har en speciell prägel med en miljö som
inte har ändras speciellt mycket sen de byggdes.
45:ans landsvägsbro i Säffle som just öppnat. 3 st broar har slusspersonalen att
hålla reda på. Man cyklar mellan broarna. Järnvägsbron är väl den som kan ställa till det med väntetider där tågen har förtur.
Efter Harefjorden så kommer man fram till E-18 bron utanför Nysäter. En bro som officiellt har en segelfrihöjd på 16 m. Min mast är ca 18 m över vattenytan men vanligt är att man har ordentliga marginaler på höjderna. En sak som jag fått bekräfftad eftersom jag har lasermätt bron för några år sen och konsataterade att höjden vid ett visst vattenstånd uppmättes till ca 19 m i vänstra sida av farleden. Tyvärr så försvann den informationen att det var den vänstra sidan som var högre vilket gjorde att resultatet av genomfarten genom bron skalade av Windex , topplanterna och vindgivarna som var placerade på toppen av masten.
Här ser vi resultatet av den fadäsen.
Väntetiden i Nysäter på ny besättning kom det i dagen att Gösen en av de bästa matfiskar som finns enligt mig och där Harefjorden är barnkammaren för fisken. Nu när gösfisket släpps lös efter 15 juni så är den en jämn ström av fiskare som kommer med sina trailerförsedda båtar till Nysäter för att pröva lyckan att få en gös på draget.
Nysäter har också stenålderby där ett nybyggt EU finasierat museum med café är navet anläggningen.
Här kan man till och med stoltsera med ett eget vikingaskepp.
Den fortsatta färden uppför byälven till Glafsfjorden gick bra där Skassåsbron utanför Klässbol ca 2 mil från Arvika med samma segelfri höjd klarades med ca 20 cm marginal utan problem.
Nu får vi hoppas att regnandet inte ställer till med högre vattenstånd så att båten blir fast i Glafsfjorden för resten av sommaren.
Foton och text från Arvika bildarkiv
Arvika hamn med den gamla hamnkranen, den skrotades 1984 och där uppfördes en restaurangbyggnad 1985-86. Byggnaden anpassades i sin utformning till de två magasin som eldhärjats i hamnområdet.
Arvika hamn, båten Tankos. 8 Juli 1982.
Ångaren Glava Glasbruk IV byggdes 1897 av KMW i Karlstad och fick namnet Juno. Byggdes om till lastångare 1898 och såldes 1914 till Glava glasbruk och fick namnet Glava Glasbruk IV. Såldes flera gånger och fick namnet Tankos av Donsö.
Tobaksfabriken. Kv. Fabriken 5, Fabriksgatan 20. Fotograferat våren 1978
Historik: Första tobaksfabriken i Kvarteret Fabriken anlades 1930 av den norske tobaksspinnaren Lars Paulsen f 1803. Efter några år blev det emellertid konkurs beroende på misslyckad smuggling av tobak från Norge. Råvaran till Paulsens fabrik lär ha packats i silltunnor med dubbla bottnar i båda ändar. I ändarna packades sillen och i mitten av tunnan hade man tobaken varför det dröjde innan tullmännens skarpa ögon och näsor upptäckte införseln i landet.
Kyrkogatan österut med Sagabiografen till vänster och Sveders hörna till höger. Kv Fogden t v och kv Fogden t h. Foto från 1982.
Flygbild från 1954. Hamnområdet med Solbergsholmen överst i bild till vänster om järnvägen. Kattviken, torget och vidare västerut på högra av sidan järnvägen.
Kv Juvelen 4 Storgatan 30, Dalingården fotograferat 13 Juli 1959. I fastigheten hade Moberg & Hallgren sin järnaffär och Bergquist sin herrkonfektion.
Kyrkogatan Nauclers gård -78. Där inhystes Fredrikssons mattor.
Kyrkogatan 26 och 28 i Arvika. Den vackra byggnaden i bildens mitt är gamla apotekshuset som började rivas sommaren 1960, för att ge plats åt det första varuhuset i Arvika, Domus.
Huset mitt i bilden hade adress Köpmangatan 8 i Arvika och låg i hörnet av Köpmangatan-Kyrkogatan. Foto från den 11 mars 1953.Konditoriet som fanns i byggnaden t v hette Warnqvists. I augusti 1954 påbörjades bygget av EPA-varuhuset på denna hörntomt.
Här är den miljö som jag växte upp i på 1940 och 50 talet. En spännande uppväxt där polisen, brandkåren, folktandvård och hela den kommunala sektorns administrativa funktioner med borgmästaren i spetsen var samlade på samma ställe. Spännande miljöer med både fängelse och utryckningsfordon som vid larmen rörde till det i rutinerna för familjerna som bodde på Brandstationen. En tid då polio satte sina spår i rutinerna för ambulanspersonalen när de kom hem efter utryckning. Min mor var noga med att min far som när han jobbade på ambulansuppdrag fick byta kläder innan han kom in i hemmet. Annars ett härligt gäng där practical joke ofta förekom på arbetsplatsen. Det mest spekulera var väl när man fyllde en flaska som var försedd med en tryckmätare och blåsmunstycke med sotrök för att låtsas som man skulle göra ett utandningsprov som skulle utröna om man var lämplig som rökdykare. Reaktionen efter ett sådant andningsprov var inte alltid så muntert när de fick skåda resultatet i spegeln
Den grå byggnaden så var socialkontoret inhysta
Kv Styvern 9 Storgatan 20 - "Terningsgården" efter charkuterihandlande Karl-Johan Terning. Tegelbyggnaden var polisen på bottenvåningen och folktandvården på en del av andravåningen med ingång från gården. Övervåningen var bostäder för brandbefälen.
Stadshuset med lägenheter till brandpersonal som det såg ut fram till 1968 när den nya brandstationen tog vid. Själv växte jag upp i gårdslängan på bilden på andra våningen i mina 12 första levnadsår.
Bakre raden: foto 1950 talet
Åke Svensson, Erling Eliasson, Rune Andersson, Göran Magnusson, Gunnar Andersson, Arne Wennerstrand, okänd, Erik Bissmark, Bertil Johansson, Erik Wennerstrand, Rune Björmark, Helge Görlin, Göte Lundberg
Främre raden:
Erik Norum, Werner Jansson, Henry Bjärkelind, Hugo Fåll, Axelsson Åke Svensson ?, Axelsson ? .foto i1950 talet
Yrkes-och borgarbrandkåren med fordon och befäl i stadsparken framför brandstationen. På den tiden bestod fordonsflottan av från vänster: Oldsmobil piket, Volvo redskapsbil, Ford tung bilmotorspruta, Chevrolet med avbröstbar mekanisk Wibestege. slutet på 1940 talet . Min far till vänster bland heltidskåren.
Volvo duett omgjord till ambulans med sportmotorn dubbla förgasare och ca 130 hk
Före duetten så var det Volvo PV som gällde både som ambulans och polisbil om inte nu poliserna föredrog att åka taxi eller cykla till brottsplatsen. Här är det Rune Andersson som poserar framför ambulansen på 1950 talet.
Här har vi Kyrkviken runt gänget med brandförman Werner Jansson som lagledare på 1950 eller början på 60 talet.
Henry Bjärkelind vice brandchef, en populär person bland kvinnorna sas det, här kontrollerar han övning i rökdykning . Blev senare branchef i Bollnäs .
Kaffepaus i dagrummet på 1950 talet från vänster Göran Magnusson, Axelsson ? , Bissmark, Erik Norum , Göte Melin, Bjärklind, Åke Svensson, Hugo Fåll
Vem kommer inte i håg dessa brandskåp som var placerade på husväggarna runt om i Arvika. Slå sönder glaset dra i hantaget och brandkåren är larmad.
I Arvika verken så tog 1960 en brand hela byggnaden, en av de största bränder i Arvikas historia i modern tid.
Här har vi resterna av den byggnad som under åren betytt så mycket för Arvikas industrialisering.
1957 köptes lokalerna av Arvika stad och produktionen flyttades ut till nya lokaler på Vik. 1960 tog en brand hela byggnaden, en av de största bränder i Arvikas historia i modern tid. Upplevde själv branden på plats där min far var med i släckningsarbetet.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|