Svenska skolans resultat i Pisa testerna visar fortsatt fritt fall sedan 1990.

Medan politikerna träter vems felet är så kan vi väl konstatera att attityderna i samhället har förändras bland de vuxna som då skall vara en förebild för barnens uppträdande i skolan, samtidigt som man har haft dålig koll på barnens studieresultatet i en skolmiljö där betygen saknades.

Det ligger nog en hel del i vad skolverkets  generaldirektören Anna Ekström säger:

Det handlar om inställningen hos föräldrar och elever till skolan och hård arbete i sina studier som det visar skiljer sig markant från de länder som ligger i topp i kunskapstesterna.  

Socialdemokraternas har med olika skolreformer fört en klasskamp där reformerna inom skolan varit en del av den kampen där föräldrars ekonomiska bakgrund många gånger avgjorde vilka fick ta del av högre studier.

En naturlig samhällsutveckling för att skapa ett jämlikare samhälle , inte bara för socialdemokraterna , var att reformera skolan så att den blev en tillgång för alla. Men det socialdemokraterna glömde bort i sin iver att alla skulle få en gymnasieutbildning att falla tillbaka på var kanske att inte alla var fullt ut motiverade att ta till sig den möjligheten.

Här skulle alla i ren socialistisk anda stöpas i samma form som kanske inte alla gånger var rätt väg att gå när det visat sig att många nu går ur gymnasieskolan utan fullfärdiga betyg att läsa vidare på.

Att man sen införde lärarfria lektioner, man införde mer demokrati där elevernas fick mer att säga till om samtidigt som  disciplinen sjönk i skolorna. Eleverna accepterade inte de ordningsregler som sattes upp och lärarna tvingades att följa efter och mer och mer anpassades skolan efter elevernas slappa attityder till ordning och reda där många till och med uteblev från skolarbetet utan att skolan reagerade.

Att man nu infört piska istället för morot som var vanligt förr där man förr fick sina studiebidrag även om man inte uppfyllde kriterierna för närvaron speglade väl på sitt sätt skolans slappa attityd till sin tolkning av skollagen och där också en viss mått av konflikträdsla troligtvis ligger i botten för att få skolledningarna att reagera och agera.

Skall en förändring till så får nog alla politiska partier vara med på tåget, men då lär det nog få komma andra förslag än som en del förespråkare på vänstekanten föreslår som t.ex med hänsyn till att läxor inskränkning på elevernas fritd bör dessa tas bort. Med den attetyden lär vi nog få svårt att klättra på rankinglistan av studieresultatet.  

Så här uppfattar många av våra nyutbildade lärare den skolmiljö man skall arbeta i och där delvis förändrade samhällsattetyder sätter sina spår i skolarbetet.

Dagen lärare har det inte lätt, kommer man då in på lärarskolan från ett botteskrap i betygsavseende ,där man själv har det visat sig, har svårt att hänga med i de ämnen de undervisar i.

Med en tro där högre lön skulle förbättra inlärningsresultatet som lärarfacket tycks tro är nog en utopi. 

Bättre lön till bra lärare, inte till dåliga lärare.