När coronaviruset visat sig öka snabbt i avloppsvattnet kom lugnande besked från Folkhälsomyndighetens . Att tala om någon andra virusvåg var ”att ta i alldeles för mycket”. samma ovilja som visades av uppvaktande oroliga experter om situationen tidigt i våras som varnade explosiv smittspridning. Ännu en gång har alltså utvecklingen sprungit ifrån Folkhälsomyndighetens bedömningar den bedömning som våra ansvariga politiker anpassar sin politik efter.

När EU-kommissionen nyligen kom med skarpa rekommendationer till medlemsländerna i kampen mot coronan: så reagerar Folkhälsomyndigheten skeptiskt till allt detta. När Pandemin som nu härjar i Europa där vår statsminister säger att vi följer vetenskapen. Men med den strategin att lita på lokala experter som med facit i hand ligger ett steg efter hela tiden visar det sig att politiska ledare kan hamna i rakt motsatta slutsatser även om man befinner sig i samma sida den ideologiska skalan. Så frågan är vad är sanningen ? 

Det börjar bli bråttom att vända den alarmerande smittspridningen i Sverige. Så frågan är väl om det inte är dags nu att införa  rekommendationer om munskydd och/eller ansiktsvisir i situationer där det är svårt att hålla avstånd, köp in miljontals snabbtester och börja testa systematiskt inom äldreomsorgen, växla upp testning och smittspårning efter bästa förmåga och överväg att återgå till distansundervisning på gymnasier och högskolor, i synnerhet vid misstanke om smittspridning.

Det går fort nu.

 tn

Snäcke någon gång på 1950 talet ? Då fanns det affärer även på småorterna. Slussen i Snäcke anlades 1872-1874 för transportbehov till bruksorten Fengerfors och andra industrier. Det hade redan under 1700-talet diskuterats en kanal till Ärr. Staten ville inte finansiera projektet utan 1841 på brukens bekostnad en liten sluss mellan Ånimmen och Ärr, och en hästjärnväg vid Snäcke. 1872-1874 byggdes två nya slussar, så Ärr förbands med Vänern. Kanalen har under 1900-talet bl.a ha använts för utskeppning av kvartsit från brott drivna av Forshammars bergverk. Som mest var det 8 fartyg. Båtarna lastade ca 110 ton och hade i slutet av 1960-talet 2 mans besättning. Annat var det förr, då hade båtarna 5 - 6 mans besättning.

Flora var byggd 1893 på Thorskogs varv i Lödöse, ett efter omständigheterna stort varv med ett par hundra anställda, beläget på den västra älvstranden ungefär mittemot det nuvarande Lödöse varv. Med de mått FLORA hade 20.58 m. lång, 4 m. bred och med ett djupgående på 1.70 m. Var hon avsedd att kunna trafikera Dalslands kanal. Maskinen var på 80 IHK. Hon skulle enligt en notis i Handelstidningen ha sjösatts i juni månad 1893 och vid provturen kommit upp i 10.5 knop. Flora var en av de vita båtarna jämte Nordmarken och Idun - som 1896 påbörjade en person- gods och posttrafik på linjerna Töcksfors - Ed och Töcksfors - Bengtsfors fram till 1930 talet. .En hel del av båttransporterna på kanalen gick, efter omlastning vid Florabryggan i Bengtsfors, vidare med den smalspåriga (891mm) Uddevalla - Lelångbanan till Uddevalla och ut i vida världen. Ett annat ställe för omlastning var Leekajen i Dals-Ed på båda ställena fanns stickspår ned till bryggorna. Dals Ed hade ju sin tågförbindelse till Norge och anknytning till hela BJ:s järnvägsnät via Mellerud..

Hamnen i Dals-Ed med järnvägsspåret fram till hamnen intakt på 1940 talet.    

 

Nu måste integrationsproblemen åtgärdas och landet komma på rätt köl innan det är för sent, skriver Per Brinkemo och Mauricio Rojas. Det handlar om ett nytt socialt landskap som har vuxit fram i Sverige, bostadsområden vars liv präglas av utslagning från arbetsmarknaden, segregation, bidragsberoende och undermåliga skolor samt etniska och kulturella särdrag som skiljer sig markant från majoritetssamhällets. Det är områden där utanförskapet har blivit det sammanfogande kittet i en kollektiv identitet, som grundar sig på en stark känsla av att vara utstött och inte tillhöra gemenskapen i övrigt. I många av dessa områden har också regelrätta parallellsamhällen vuxit fram, dominerade av klan- eller maffialiknande maktstrukturer och en utpräglad gangsterkultur.

  https://www.svd.se/integrationsproblemen-for-stora--ny-kurs-kravs

Ett problem är att många imamer som får sin utbildning i länder som Turkiet, Marocko och Algeriet där man sedan för med sig normer och värderingar som går på tvärs med det Europeiska samhällets tydliga åtskillnad mellan sekulär och religiös rättskipning. Det är inte muslimer som kollektiv som är problemet utan en liten grupp radikala och moderata islamister som ser all kritik mot radikal islamism som ett krig mot alla muslimer. Kanske skall man göra som Macron föreslår även i Sverige - hårdare kontroll av var pengar till moskéer kommer ifrån. Bättre uppföljning av var imamerna utbildas och i vilka idéer de skolas. Mer pengar kommer läggas på att stödja moderata och reformerta muslimska organisationer.

Det skulle onekligen vara ett steg mot rätt riktning innan situationen helt går oss ur händerna. När man ser hur Imamen Salahuddin Barakat, ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad kritik mot Macron. Under rubriken "Fransk islam eller fransk hybris" skrev Barakat på sina personliga Facebooksida (7/10) att "vi vet" mycket väl att det under de "pudrade perukerna" luktar illa, och vidare att det i "de upplysa orden av liberté, fraternité, och egalité ryms ett mörker". Vad är då detta mörker som den sekulära staten i Frankrike uttrycker? 

Frankrike är enligt Barakat en "islamofob skurkstat" som lever på att "suga ut blodet på de svaga i världen". Macron är, menar Barakat, "en skurkaktig fjant". De enda som är värre än Macron är de "araber och muslimer som ser honom som någon slags räddare eller beskyddare".

Barakat är styrelsemedlem i organisationen Open Skåne som ska främja samtal mellan "formella och informella ledare från olika delar av samhället". Med den reaktionen mot en president som vill skydda sina medborgare från den extremism som har sitt ursprung från den läran Barakat står och predikar om i sina moskéer kanske ändå säger att vi har en lång väg att vandra mot en fredligt samförstånd mellan olika religiösa grupper inte bara i Frankrike utan också i Sverige.

https://www.gp.se/ledare/svensk-islamism-i-f%C3%A5rakl%C3%A4der-1.36356113

Samling på Åmåls torg någon gång efter 1910 kan man tänka sig. Åmåls damer är överrepresenterade på bilderna kan vi konstatera. Kanske inte så konstigt när vi vet att att kvinnorna på den tiden till övervägande del skötte hemmet och männen stod för försörjningen genom ett arbete av något slag som genererade pengar att leva på för familjen. .

 År 1900

år 1910

1920 talet.  

1930 talet

1940 talet

1950 talet 

1960 talet

1960 talet