Västkustfiskare är ett yrke för de tuffa killarna som slet för brödafödan i stort sett i vilket väder som helst ute på havet.  

10 foton från 1940-50 talet om livet runt fiskebåtarna i Bohuslän.  

8 foton från Dals-Ed  1930-1950 talet  

LicensErkännande-DelaLika (CC BY-SA)

Äng i Dals Ed. flygfoto 1937

Lantmannaaffärens fastighet med bank- och postkontor i Dals-Ed. Fotograferad av Elis Persson, Dals-Ed 1930-40 talet

Torget Dals-Ed 1942

Järnvägshotellet och stationen Dals Ed 1945

Lilla Lee Dals-Ed med kyrkan och prästgården 1942

Dals Ed från skolan 1942

Torget i Dals-Ed 1950  

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Fiskare lossar fisk från båten GG 478 Saron  1944

Hamnen sedd från Sjöfartskampanilen, Göteborg.  Fotograf Samuelson, Dan  1951

 Färjan 6 byggd 1907 . Foto Fotograf Boman, J. Robert  1955

Från resningen av Torgny Segerstedt-monumentet 1955

Vy över Stora hamnkanalen, 1952. Foto Fotograf Erik Liljeroth 

Göteborg, Masthugget. Två män på gata. Fotograf Gullers KW 1941

Svenska Amerikalinjens fartyg "Gripsholm" i hamn i Göteborg, 1947 FOTO Gullers,Kw 

Folkvimmel vid entrén till Svenska Mässan. runt 1950

Hisingsfärjan, Göteborg, 1949.

 Slottsskogen  runt 1950

Måleriavdelningen vid Volvos fabrik i Göteborg. 1947

Vy över Göteborg 1942

Göteborgs hamn. (1949?)   Fotograf Rehn, Stig

10 foton som speglar livet för barnen på 1940 talet. 

Barn ute i hage vid en gärdesgård.

Skola och undervisning. Flicka med margaretaflätor skriver på svarta tavlan i småländsk folkskola.

En familj med två vuxna och tre barn tittar på en målning av 1400- talsmästaren Gentile Bellinis.

Badande barn vid Karlaplans fontän, Stockholm.

Mors dag. Två flickor och en man med kaffebricka uppvaktar mor vid sängen.

Sovande barn på daghem, barnkrubba.

Fredhällsparken, Stockholm. Barn badar, i förgrunden kvinna med barnvagn.

Porträtt av skådespelaren Edvin Adolphsons barn, sonen Olle Adolphson (1934-2004) och dottern Kristina Adolphson (född 1937).

Flickor som kastar boll i ett valv i Triangelkvarteret Cepheus

Pojkar som leker på Köpmantorget.

18 foton som speglar ett Karlstad på 1940 - 50 talet 

Dalsland hade en otrolig befolkningsökning från 1810 med närmare 40 000 invånare fram till 1860 till över 80 000 som bodde i landskapet. En ökning som till största delen på minskad dödlighet genom bättre näringsförhållande i en omfattande nyodling. Från 1860 så minskade folkökningen där utflyttningen till Norge och Amerika får en allt större omfattning.

Från år 1868 fick vi ett fruktansvärt nödår vilket var början till ett definitivt stopp av befolkningsökningen där stigande dödlighet främst barnadödligheten blev följden vilket satte fart på emigrationen som höll i sig ända fram till 1929. Ca 50 000 tusen personer emigrerade från Dalsland under den här tiden. Befolkningen i Dalsland fortsatte minska med utflyttning till kringliggande tätorter mellan 1930 till 1950 talet med ytligare ca 10 000 personer. En utflyttning med nästan 65 000 innevånare under en 100 års period som fortfarande satt sina spår i Dalslands utveckling.

För Åmåls del så blev stångjärnssmidets Hanefors Forsbackas nedläggning 1885 som en av de sista i skaran av dalsländska järnbruk också en bidragande orsak till den ökade emigrationen i området

1799 den 14 mars bildades "Venerns Seglationsstyrelse" i Kristinehamn på initiativ av Petter Johan Warberg

Den primära orsaken var invigningen år 1800 av Trolhätte kanal  genom vilken  Vänern blev farbar till och från Västerhavet  1799-1812 var Baltzar von Platen ordförande för Seglationsstyrelsen. Centrum för seglationsstyrelsen med lotsbefälhavaren och manskap för utprickning och fyrpersonal över vänern blev redan på 1800 talet Åmål. 

 
Seglationsstyrelsens dåvarande lotsfartyg polstjärnan nr 2 i Åmåls hamn i slutet på 1800 talet. 

Åmåls starke man under 1800 talet var Petter Larsson . Han föddes i Åmål 1823 blev 1863 åmåls första stadsfullmäktige ordförande 1868 en post som han behöll till 1987. Som vågmästare så förestod han järnvägen och bestämde över hamnen och de viktiga transporterna av järn till och från Åmål. På 1870 talet så ägde han 8 fartyg. År 1871 så köpte han den Åberska släktgården som sedan fick namnet vågmästargården . År 1891 gick han i konkurs.  

Vågmästare Petter Larsson och hans hustru Louise Maria född Segerstedt i Åmål. Gårdens namn är fortfarande gångbart efter Petter Larsson som varande den siste vågmästaren i Åmål, 

Det som till viss del räddade Åmål var den privatbyggda järnvägslinjen Bergslagsbanan mellan Göteborg och Falun med en avstickare till Norge via Kornsjö som invigdes 1879. Där Åmål fick sig tilldelat huvudverkstaden för lok och vagnar för bolaget vilket också blev startpunkten för  stadens verkstadsindustriutveckling under 1900 talet.

 Öppningen av Bergslagsbanan och Dalslands järnväg 1879 var två viktiga kommunikationsleder som öppnade upp isoleringen av Dalsland. Här illustrerar den kände konstnären Karl Larson den högtidliga invigningsresan med Kung Oskars färd genom Dalsland.  

När Bergslagsbanan invigdes 1879 så bodde i Åmål ca 2000 personer i staden. År 1920 så arbetade 462 personer i verkstaden medan övriga industrier i staden hade 420 anställda. 1948 hade man 916 anställda Det var först långt efter andra världskriget som kommunledningen förstod behovet av andra industrietableringar till staden och började agera därefter.

    
Strands snickerier vid nuvarande Nybrogatan  och Calmarks repslageri på Örnäs runt 1900 .

http://t-norum.bloggplatsen.set-norum.bloggplatsen.se/2015/02/15/11019836-strands-snickerier-i-amal-runt-ar-1900/

Strands snickerier där det också fanns en ångkvarn grundades av Petter Larsson 1884, Calmarks repslageri som redan etablerades 1848 blev heller ingen höjdare när kommunen i början på 1900 talet satte stopp för företagets utökning och expansion genom att neka företaget utvidgning av verksamheten på Örnäs. De hade då 40 anställda. Ägarna  kände sig tvingade att flytta verksamheten till Älvängen utanför Göteborg där man efter några år sysselsatte 400 personer i fabriken.

En vanlig syn i Åmålsån runt sekelskiftet var timmermosorna som försåg Strands sågverk med råmaterial till sin produktion. På den översta bilden syns det då nya badhuset som var tillgängligt för Åmålsborna från 1913 .

http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/03/11/7780513-vad-skall-det-bli-av-det-gamla-badhuset-sen-borjan-av-1900-talet/

Kallbadhuset på Södra hamnplan var Åmålsbornas badhus mellan 1884- 1934 

klicka på adressen för att ta del av inlägget.

http://t-norum.bloggplatsen.se/2016/09/27/11368332-amal-forr-kallbadhuset-pa-udden-vid-sodra-hamnplan-runt-1900/

En annan företagare som var igång i slutet på 1800 talet var  A. G. Rålin som återkom från USA 1892 efter att ha lärt sig orgeltillverkning och startade då A G Rålins Orgel- och Pianofabrik. Efter en brand  så byggdes en en  ny fabrik i tegel uppfördes intill (byggnaden med skorsten bakom Brantenbergska huset på bilden) 1901 och verksamheten flyttades då dit. 1933 flyttades tillverkningen till Arvika och den stora fabriksbyggnaden togs över av bl.a Engers skjortfabrik som var en stor arbetsgivare fram till att tekoindustrin slogs ut på grund av import från låglöneländer. .

Åmåls nya Bryggeri byggdes 1897-1898 av disponent Fredrik Tottie.Tillbyggnaden gjordes 1917 och 1913 och 1931.Bryggeriet hade ett tjugotal anställda. Lades ner 1970, av Pripps . Numera företagarhotell. 

Klicka på adressen för att ta del av inlägget om bryggeriet

http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/03/06/9540467-amal-forr-amals-bryggeri/
 

En annan man som satt sina spår i industriutvecklingen i Åmål var Gustav Berglöf som levde gott på försvarets beställningar under 30-40 talet med träkärror, gasmasker mm i sitt företag Järn och Trä men där luftfakturorna duggade tätt i slutet på hans karriär som industriman. Sveriges största konkurs blev facit av hans vidlyftiga affärer på 1940 talet där även Åmåls politiker som satt i styrelsen blev dömda för ovarsamhet. Hans företag sysselsatte ca 400 personen och blev efterhand en en viktig pusselbit i Åmåls industrihistoria när konkustboet knoppades av till till andra ägare med andra visioner. Motorcykeltillverkaren Ebeverken blev Bröd Lindkvist . Elektromagneter som blev Seem,,  Håkansson med spisar och sågblad.  Åsa hus var också en avknoppning likaså  Åsiverken som med Wellteck och i ett senare skede början till blomstrande varvsrörelse under många år.

Gustav Berglöf var en man med många strängar på sin lyra där också en varvsrörelse Åmåls skeppsvarv på Nordverk ingick i hans imperium i början av 1900 talet. De var med att bygga 3 lastfartyg innan han lämnade rörelsen. Ett företag som DOCK inte hade någon anknytning med Gösta Nordströms etablering av varvet Åsiverken på Örnas på 1940 talet som byggde färjor och bogserbåtar

Ett bildspel av Åmåls centrum i slutet av 1800 talet

http://t-norum.bloggplatsen.se/2015/09/26/11185793-amal-forr-ett-bildspel-av-amals-centrum-fran-slutet-av-1800-talet/

Den stora branden i Åmål 1901 gjorde att det blev stora förändringar i kvarteren runt Torggatan 

Det här var något som definitivt försvann från stadsmiljön efter branden 1901

Ett bildspel av centrum före branden , resterna efter branden och vad som blev resultatet av återuppbyggnaqden. 

Klicka på adressen för att ta del av inlägget.

http://t-norum.bloggplatsen.se/2017/08/03/11465646-amal-forr-33-foton-omkring-den-stora-branden-i-amal-1901/

På tomten där Åmåls stadshotell står idag har det brunnit tre gånger. Första gången var när norska trupper besökte den blott 2-åriga staden den 12 januari 1645 och härjade och brände. Andra gången var i april 1809 då kommersrådet Bengt Norströms hus brann ner till grunden. Norström byggde sedan upp huset igen, som år 1848 övertogs av källarmästare Anders Peter Björlin. Björlin ändrade om fastigheten till stadshotell (gästgiveri), med stora entrén vänd mot Södra Ågatan och Plantaget. Det är det vi ser på bilderna här ovan. Tredje gången gillt var onsdagen den 15 januari 1902 där hotellet blev till aska. 1903 invigdes det nya hotellet som står där än i dag. 

Så här firade vi Åmåls 300 åriga tid som stad 1943. Med kungligt och pompa och ståt

 klicka på adressen för att ta del av firandet 1943

http://t-norum.bloggplatsen.se/2015/12/10/11230674-amal-forr-300-ars-jubileum-amal-1943-speltid-04-43-foto-bror-isaksson/

Åmål var ända fram till 1950 talet en idyllisk trästad på östra sidan av Åmålsån med hus uppförda någon gång på 1800 talets mitt. Det som satte fart på förändringarna var när politikerna fick för sig att bygga ett nytt stadshus i korsningen Hjeltegatan- Kungsgatan på 1940 talet vilket blev början till en total förändring av centrummiljön på 1950-60 talet.            

Hörnet Hjeltegatan- Kungsgatan övre bilden fick Åmåls politiker för sig att bygga det nya stadshuset på 1940 talet. Den nedre bilden fastigheter fotograferade från en plats utanför stadshotellet. 

     Här har vi byggnader som fick lämna plats för Domushuset på 1960 talet

Klöicka på adressen för att ta del av inlägget.l 

http://t-norum.bloggplatsen.se/2018/02/01/9971171-amal-forr-amals-centrum-hur-det-sag-ut-forr/

Åmåls befolkning var 1950 ca 8000 .

11 foton från ett Stockholm på 1940 talet   

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Författaren Wilhelm Moberg läser löpsedlar om kriget. 1942

Fru Birgitta Törnqvist pumpar vatten på en bakgård på Mäster Mikaels gata 9, Södermalm, Stockholm. 1942

Trafik vid Stureplan, Stockholm. Illustration till "Farlig fåfänga" av Stieg Trenter, som publicerades som följetong i tidningen Allers 1944.

Cyklister och bilister på Stadshusbron, Stockholm 1945

 Två kvinnliga kontorister äter sin lunch vid kajen vid Södra Riddarholmshamnen, Stockholm. I bakgrunden Riddarfjärden och bebyggelse på Södermalm. 1946

En lastbil med lastas med sand på kajen vid Söder Mälarstrand, Stockholm. 1945

Två spårvägsarbetare svetsar ihop räls. Södermalm, Stockholm 1945

Nybroviken, Stockholm. Folksamling på Nybrokajen, skärgårdsbåtar i bakgrunden. 1945

En grupp pojkar fiskar vid Stadsgårdskajen, Stockholm 1945

Torghandel, Stockholm. Äldre kvinna med huckle på huvudet säljer fisk. 1946

Södermalm, Stockholm. En grupp pojkar betraktar båtar på vattnet. Skanstullsbron i bagrunden. 1946

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

"Hällekind 1947".

Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947 ".