Flyfoton från ett Säffle 1935. 

..................................................


..................................................


.......................

Livet runt Dalslands kanal i början på 1900 talet. Foro och text från Västarvet

"Skogsplantering vid Bäckekasen: Barnen dricka kaffe." 1914 foto  Fotograferad av Herman Ahlin

Ång Mustadfors på uppgång ofvanför slussen" [Ångaren Mustadfors]  Fotograferad av Bror Andersson 1914

"Viggo Deshayes talande med Anna." [Viggo Deshayes, Anna Ahlin]  Fotograferad av Herman Ahlin

1914

"Segelfartyg liggande utanför järnvägsbron i Köpmanebro för motvind" Fotograferad av Herman Ahlin1915

Gal. Hulda nedtappas i nedre slussen" [Galeasen Hulda]  foto Herman Ahlin 1915

"Supgrupp vid bordet i förmaket" [Herman Ahlin, Björkengren, Bror Andersson]  Fotograferad av Herman Ahlin 1915

"Stationshuset södra gafvelen" Fotograferad av Herman Ahlin 1915

"Ång Greta vid bryggan i Köpmannebro " [Ångaren Greta] Fotograferad av Herman Ahlin 1915

"Hembygdsfesten 1910: Afresa. Båtarna lägga till nedanför slussen att intaga 2dra l."Fotograferad av Herman Ahlin

18 foton som speglar ett Karlstad på 1940 - 50 talet 

Åmåls relativa välstånd grundade sig på trähandel, sjöfrakter vid Byälven och i viss mån järnhantering ända fram till 1760 talet. 1777 ödelades de förnämsta bostadskvarteren öster om ån , vilket sammanlagt var ca en tredjedel staden befolkning bodde på den tiden. Det var endast vågmästargården som klarade sig från branden.  En ny stadsplan upprättades av Magnus Beckman redan samma år som utgick från att förminska av en uppkommen vådelds kringspridande som det står . Man förbjöd alltför tät bebyggelse. Tomterna skulle delas av där varje gård skulle avdelas till trädgård eller kålgård, något som kan skönjas än i dag i vissa kvarter.  i samband med den nya planen som medförde att antal tomter minskade så flyttades stadsstaketet bortom Norra Åsen i dag kallas Kyrkberget och ner till Örnäsgatan i söder. 

  
Magnus Backmans stadsplan som kom till efter branden 1777.  

klicka på bilderna för större format.  
Det här blev resultatet efter återuppbyggnaden runt plantaget efter branden 1777. 

I kopparsticket från 1600 talet ser vi placeringen av det gamla rådhuset i nuvarande plantaget . En byggnad som fanns på platsen bara i 60 år mellan 1758-1812. Före var den placerad i annan del av torget i en annan byggnad som benämns rådstugan vilket kan ge en bild av husets storlek, men den förföll vartefter åren gick .

Man beslöt 1685 att flytta det till mitt på torget (nu plantaget )  Det dröjde dock med verkställigheten omkring 70 år. Omsider blev den första rådstugan så förfallen, att rum för sammankomsterna i många år dels fritt uppläts av borgmästaren And. Åbergh, dels efter hans död hyrdes. 1758 var nya rådhuset på torget färdigt med sitt lilla torn på taket. I nedra våningen funnos häkte och andra förvaringsbodar. Men redan 1808 var detta rådhus i så dåligt skick, att det icke kunde begagnas vintertid. Borttogs 1812, då den nya rådstugubyggnaden byggdes vid Kungsbron där biblioteket nu finns. 

I planen 1777 så fanns det också ett torg anläggas mellan nuvarande kyrkogatan och söder om Mellanbron. Under slutet av 1700 talet började ordningen i stads och landsbygdsnäringar luckras upp där böndernas skyldighet att i handla i städerna uppmjukades vilket bidrog till att Åmåls handelsområde minskade avsevärt. Sjöfarten hade för Åmål alltid varit en näring som lönat sig men förordningen 1788 som gav bönderna rätt att själva frakta sina varor blev en tuff konkurrens för Åmåls redare . Under 1800 talets första hälft avlöste köpmännen skeppsredarnas roll som stadens ledande samhällsklass. 

Det här var en vanlig syn i hamnarna runt Vänern på 1700 talet. Träsnitt  över Vänersborgs hamn .  

Det var  den här typen av skepp så kallade blockskutor eller Galeaser som här Klippan i Forsbroviken på 1880 talet som många redare använde på Vänern på  17 och 1800  talet som lastfartyg för frakter av järn och trävaror.. Åmål hade i äldre tider ett stort  antal fartyg. 1823 var det 39 men minskade årligen och var 1851 nere vid 6, med blott en fartygsredare.

Stadsvågen, som från början var uppförd vid norra stranden av ån och dess utlopp i Vänerviken, flyttades 1760 till stadens sydöstra del å udden bakom gamla kyrkan, foto 1890 talet.   

1806 så byggdes en ny kyrka med en planerad kyrkogård  väster om som kom till först 1820 . Den gamla kyrkogården  öster om ån blev park 

1846- 200 år efter att Åmål blev stad med dess privilegium  infördes näringsfrihetsförordningen där städernas monopolställning försvann helt. När sedan Säffle kanal kom till så kunde frakterna passera förbi Åmåls lastplats vid Byälven. Spiken i kistan för Åmål blev när Kungl. Majt hävde Åmåls rätt 1849 att upprätta vågpengar vid Byälven då förvann Åmåls inflytande över handel med Värmland. Under 1800 talet så drabbades Åmål av ytterligare två förödande eldsvådor . 1809 söder om ån och 1846 förstördes den nordöstra stadsdelen vilket blev upprinnelsen till en ny stadsplan. 

Stadsplan efter branden 1846 där också stadens våghus vid Vänern är markerad.

För att minska brandrisken i fortsättningen så började man uppföra ett antal byggnader längst Kungsgatan i sten. De här fotona här ovan visar resultatet ca 50 år efter branden som ödelade kvarteret 1846.  I övrigt så utgjordes stadsbebyggelsen av rödmålade trähus men genom ett centralt påbud under 1800 talet kom den röda slamfärgen i första hand i gatufasaden ersättas med ljus oljefärg. Det finns fortfarande exempel på hus runt plantaget i hur man målade gårdsfasaderna i rödfärg medan gatufasaden var ljus.  

Etableringar av både snusfabrik och tändsticksfabrik och tobaksfabrik och färgerier under 1800 talets första hälft var början till industriutveckling i Åmål    

Örnäs vid Åmål. Anteckning å kartongen: "Örn-näs. På närmaste landtungan platsen för den rivna tändsticksfabriken som uppfördes i slutet af 1850- eller början av 1860-talet af Åmåls gamla teater."  foto omkring år 1900   

Innevånarna år 1850 i Åmåls kommun var 1329 i 253 hushåll . 

Folkmängden i Åmål var obetydlig men ändå så fanns på 1780- och 90-talen  årligen från 15 till 22 bagare, 3 till 9 slaktare, 15 till 18 bryggare och 1786 ej mindre än 23 bränvinskrogar. Från 1730 till 1775 räknades varje år 10 till 24 handlande. Sistnämnde år var staden försedd med 1 källare, 2 kaffehus och 21 krogar, det betyder att vart 7:e hushåll hade ett så kallat  näringsställe. Med det antal krogar i den lilla Åmål  så måste det gått ganska hett till på stadens gator på den tiden.  

tn 

Åmåls stadssigill från 1643.

Redan på 1200 talet har det visat sig att vid Åmåls åns mynning varit en viktig handelsplats kallad Åmula  backe . Områdets betydelse framgår av den kyrka som uppfördes vid åmynningen troligtvis redan på 1200 talet. Under våren 1639 företog riksrådet Gabriel Gustavsson Oxenstierna en inspektionsresa till Värmland och Dal för att utse platsen för en ny stad.  

Åmål kanske ur ett mer  drömperspektiv med sina murar runt staden med sina tullportar i slutet på 1600 talet ur Erik Dahlbergs Sverige i forntid och nutid. Här seglade fartygen upp längs Åmåls ån för att bedriva handel. 

På 1640 talet beslöt man att förlägga en köpstad vid Åmålsåns utflöde i Vänern. -en lämplig plats mellan Karlstad i norr och den nyanlagda Brätte ( Vänersborg) i söder. Men Åmål fick ett utsatt läge i kriget mellan Sverige och Danmark-Norge och ödelades flera gånger av fienden från väster. 1 april 1643 fick Åmål sina stadsprivilegier vilket sedan statsfästes den 18 januari 1946 av drottning Kristina. Vänersborgs borgerskap försökte förhindra förslaget om en stad vid Åmålsåns mynning rädda för konkurrensen och en risk för stadens utveckling men det tog inte statsmakterna någon notis om

På den tiden så förekom det en livlig timmerexport till Norge och en livlig handel på landsbygden väster om Vänern. För att stävja detta utanför kronans kontroll kom bildandet av städer till där all handel och hantverk skulle ske och där de så kallade landköp blev förbjudna. En 1600 tals ekonomiska åskådning där all handel skall ske i speciella marknadsplatser och  man omringade städerna med höga staket försedda med tullportar där all införsel med varor belades med tull som kronan sedan tog till sig för att bland annat hålla igång krigsmakten. Man slutar aldrig att förundras över politikernas uppfinnerikedom att skinna medborgarna på skatter ett förhållande som håller på än i dessa dagar. 

Den nygrundade staden omgavs med ett stadsstaket med en stadsport i norr och en i söder vid vilka " lilla tullen" upptogs. Krona försökte med olika medel uppmuntra borgare att bosätta sig i staden där man tex lockade med skattebefrielse för den lilla tullen i sex år. Subventioner var redan på den tiden ett sätt för politikerna att nå sina politiska mål.  Åmåls icke officiella handelsområde sträckte sig mellan Byälven och Upperudsälvens vattenområde vilket mynnade i ständiga tvister med grannstäderna. 

Åmål blev under sina första 36 år plundrat och bränt 3 gånger vilket gjorde att nyinflyttningen till staden avstannade där endast en tredjedel av stadens 111 tomter var bebyggda.

Den medeltida kyrkan revs 1666 och ersattes med en stenkyrka.

Stenbron och gamla kyrkan är de enda byggnaderna som fortfarande finns kvar sedan 1600 talet 

 1714 uppfördes vågmästargården av borgmästare Anders Åberg . Gårdsnamnet har tillkommit efter en senare ägare vågmästare Petter Larsson. På den öppna tomten där nu plantage  ligger låg under 1600 och 1700 talet rådhuset och andra officiella byggnader. På den tiden var flygelbyggnaderna på vågmästargården stall och ladugård för husdjuren. 

De första 100 åren så var städernas Borgare i Sverige en priviligierad grupp som hade monopol på lagerhållning och transporter vilka gjorde dem till både köpmän, redare för handeln som enligt staten bara fick ske inom stadsgränsen som begränsades av staket eller murar. En hamn var förutsättningen för en stads tillkommande på den här tiden då de flesta transporter skedde sjövägen även så i Åmål.

 Det var troligtvis den här typen av skepp så kallade blockskutor som många Borgare använde på Vänern på 1600 och 1700 talet som last fartyg.  

. 

Åmåls historia och utveckling som stad under århundranden är inte så mycket att skryta över.  Det började redan i slutet 1600 talet när borgarna vi ett flertal tillfällen bad om tillstånd att flytta staden till Byälvens mynning med motivering Åmåls olämpliga läge och där man såg Byälvens större vattendrag inköpsorten till en livligare handel med Värmland. Åmål hade också helt misslyckats med att konkurrera ut Norges timmerhandel på Dal. När sedan Bohuslän blev svenskt 1658 så blev man utkonkurrerade av Uddevalla och Åmål blev snart avskurna från handel i väst.

Byälvens mynning fick all större betydelse under 1600 talet där omlastningen av stångjärn som då var Sveriges största exportartikel blev en viktig inkomstkälla. På 1730 talet fick borgarna i Åmål tillstånd att upprätta en våg vid älvmynningen vilket bidrog att Åmål fick en dominerande ställning vid Byälven , dessutom erhöll man monopol på all utskeppning av järn under hela nordvästra Vänern något som brukspatronerna satte stopp på snart genom att frakta järnet på egna kölar. Men vågen fick man fortsätta med ända fram till 1849 när brukspatronernas vädjan om att slippa lägga vågavgifter till slut fick gehör hos staten.. 

Det som satte stopp på Åmåls utveckling var brukshanteringen under 1600 talet sena hälft med grundandet av flera stångjärnsbruk som också var helt oberoende av städerna när de med statsmakternas goda minne kunde kringgå bestämmelserna om landköp vilket gjorde att borgarna gick miste om en omfattande varuhantering .  

Forsbacka  

 När sedan Forsbacka järnbruk anlades 1740 där man med egen hamnplats fraktade sitt järn på egna skutor från bergslagen över Vänern där man också försökte kringgå åliggandet att väga sitt järn som utskeppades på stadens våg blev också upprinnelsen till att Åmål som handelsstad blev mindre betydande .

Åmål var under de första ett hundra åren en obetydlig ort.  År 1720 så fanns det bara 188 personer mantalsskrivna i staden.    

tn

Det här var Norrköping i början på 1900 talet

LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

"Hällekind 1947".

Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Ferm Hällekind 1947 ".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947".

"Hällekind 1947 ".

Flygvapnets första kvartssekel illustrerade med bilder från bl. a. Stockholm, Östersund, Trollhättan och Ljungbyhed.

Flygvapnet 25 år (1951)

Klicka för att ta del av filmen

http://www.filmarkivet.se/movies/flygvapnet-25-ar/