Socialdemokraterna går till val på 90-dagars garanti för unga arbetslösa som lovas utbildning, praktik eller jobb inom tre månader.

För att uppfylla löftet vill partiet att staten finansierar 32.000 traineejobb för unga under 25 år. Det handlar om 20.000 jobb inom äldreomsorgen, 7.000 på fritids och 5.000 jobb inom sjukvården. Totalt kostar satsningen fyra och en halv miljard.

Bemöts av kritik

Men nu riktar flera fackförbund kritik mot löftet.
– Man kan inte använda sjukvården som en arbetsmarknadsregulator, det är inte det vården är till för utan det är en kunskapsbaserad bransch, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén pekar på att det som behövs på fritids är fler utbildade lärare.
– Man riskerar man att lämpa över ansvaret på en verksamhet som redan i dag går på knäna, säger hon.

Får inga extra resurser

Den som får ett traineejobb får en lön på drygt 13.000 kronor i månaden och jobbar då 75 procent. Resten av tiden är vigd för studier på yrkesvux. Men arbetsgivaren får inga extra resurser för att handleda praktikanterna.

– Vill man att det här förslaget ska överleva så måste man tillföra resurser för handledning, både för de skolledare som hanterar det här organisatoriskt och för lärarna på fritids. Det är nödvändigt om det här inte bara ska bli en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Eva-Lis Sirén.

Måste finnas stöd för handledare

Fackförbundet Kommunal är positivt till förslaget, men även de kräver mer resurser till handledning.

– Det hade varit önskvärt när man delade upp hur det här skulle subventioneras att man pekade på det här med handledning. Och vi kommer inte att släppa igenom ett enda lokalt avtal utan att det är garanterat att det finns handledarstöd, säger ordföranden Annelie Nordström.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson menar att satsningen snarare kommer att underlätta för personalen. – De här ungdomarna kommer att arbeta, ha en anställning och utföra riktiga arbetsuppgifter. På så sätt får personalen som är där i dag större möjligheter att utföra ett bra jobb, säger hon.

”Ungdomar fått fortsatt arbete”

Fritidshem och äldreboenden kan säga nej till en praktikant som inte passar för jobbet men för den unga är det svårare att säga nej till en erbjuden plats. – Då blir man avstängd från den ersättning man har precis som när man blir erbjuden ett jobb, säger Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna hoppas att arbetsgivaren ska vilja anställa praktikanten efter det första, statligt finansierade första året.

– Det vi har sett i socialdemokratiska kommuner som prövat en liknande modell är att ungdomarna fått fortsatt arbete och kunnat utbilda sig. Vi ser att det kommer stora pensionsavgångar, inte minst inom äldreomsorgen så det här är även att sätt att lösa den generationsväxlingen, säger Andersson.

Socialdemokraterna kallar sig Framtidspartiet. Det är ett bra namn och en bra ambition. Men än så länge har inte partiet levt upp till sina visioner och hittat sin trovärdighet, det märks inte minst i kräftgången i opinionsundersökningarna.

Det märks även i politiken. Visst är det så att Socialdemokraterna har presenterat en del bra förslag, men väldigt många politiska reformer känns som återställare. Vi har gjort det förr och vi gör det igen. Generellt sett känns det som partierna inte riktigt hänger med i den snabba utveckling som digitaliseringssamhället innebär.

Socialdemokraternas storhetstid en gång i tiden berodde på partiets förmåga att ta fram en trovärdig strategi för välfärdssamhällets utveckling, riktiga jobb, grundskola samtidigt som den ekonomiska politiken ändrade inriktning.

I dag är förutsättningarna andra. Den ekonomiska politiken ligger fast genom medlemskapet i EU. De ekonomiska spelreglerna är allena rådande för alla medlemsländer.

Den nyliberala ekonomiska politik som nu råder drabbar givetvis ett vänsterparti som Socialdemokraterna. Ord som rättvisa och solidaritet och alla ska ha rätt blir mest tomma tunnor som skramlar i ett samhälle där klyftorna bara ökar.

För att göra skäl för etiketten Framtidspartiet skulle socialdemokratin vinna på en förnyelse av politiken, inte ideologiskt men praktiskt.

Ta jobbpolitiken som ett exempel. Nu ska politiken återigen skapa jobben. EU:s lägsta arbetslöshet har utlovats, och Stefan Löfven har själv flera gånger refererat till Svenskt Näringslivs uträkning på att det krävs 550 000 nya jobb.

Strategin är den gamla vanliga: investeringar i byggandet, en aktiv näringspolitik och utbildningar som ger människor jobb.

Jag ser flera problem. Flera andra länder har bytt fot och talar om utbildning för tillväxt istället för jobb för tillväxt. Skälet är enkelt.

Vi har egentligen ingen brist på jobb idag, men vi har en brist på utbildning.

Med 20 000 lediga IT-jobb bara i Stockholm, med storföretag som skriker efter kompetent arbetskraft är matchningen på arbetsmarknaden ett av de största problemen.

Men inte bara det, forskare förutspår att antalet jobb kommer att minska radikalt. Bara i Sverige är prognosen att 200 000 industrijobb kommer att försvinna under de närmaste åren. Digitaliseringen gör att maskiner tar över allt fler jobb och att företagen dessutom behöver anställa allt färre personer.

Många forskare talar till och med om behovet att införa medborgarlön.

I det här läget ska alltså flera hundra tusen nya jobb skapas av politiker. Ärligt talat förstår jag inte hur.

Stefan Löfven har stor trovärdighet när det gäller näringslivet och samarbetet med dem. Han vet vad det betyder för tillväxt och jobb. Men även på detta område tappar politiken gentemot digitaliseringssamhället. Sverige var en gång världsledande i IT-utveckling, idag ligger vi hopplöst efter. Ericsson har förlorat sin ställning på marknaden, skolan har visserligen många datorer med det används som skrivmaskiner i bästa fall.

Nya branscher växer upp. Vi är bra på datorspel och på att få fram enskilda entreprenörer, men vi har ingen helhet, ingen IT-strategi.

Skolan rasar i Pisa-tester och det är i lag förbjudet att utöva undervisning i grundskolan på distans, trots att datorn som verktyg är oerhört effektivt.

Länder i Asien och Afrika har redan insett det och är långt före oss. Men sådant pratar inte politikerna om.

Vi har en skola som utbildar till arbetslöshet, ungar som hoppar av för att de insett att skolan inte ger dem den kompetens de behöver.

Sommarskola och mindre klasser är svaret, trots att näringslivet skriker efter IT-kompetens, kreativitet och kritiskt tänkande.

Det är ett självklart krav att programmeringskunskap ska in på schemat från första klass. Det är lika viktigt som matte.

Ungdomsarbetslösheten ska lösas med praktikplatser i äldreomsorgen, menar Löfven. Då ökar personaltätheten samtidigt som arbetslösheten minskar, enligt honom.

Men jag tror att få ungdomar drömmer om äldreomsorgen, och jag tror att få gamla drömmer om unga vårdare utan utbildning. Hög standard i äldreomsorgen kräver utbildad personal. Ta hand om demenssjuka kräver stora kunskaper. Omsorgsarbete är ett kvalificerat jobb som inte kan utföras av vem som helst.

Vad är Framtidspartiet, Stefan Löfven?

Jag väntar på en strategi som möter morgondagens utmaningar och inte bara tror att gårdagens lösningar är nyckeln till framtiden.

I en debattartikel på SVT Opinion kritiserar Björn Söder (SD) SVT:s agerande i samband med partiledarutfrågningen av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna har inte behandlats på något annat sätt än andra partier som SVT frågar ut inför valet.

Därför är det svårt att förstå partiets upprördhet över vårt arbetssätt, som helt överensstämmer med den grundläggande journalistiska principen att kritiskt granska fakta som partierna använder som underlag för sina vallöften och förslag.

Här gällde det Sverigedemokraternas förslag till höjning av taket i A-kassan och borttagande av A-kasseavgiften. Frågan till partiledaren Jimmie Åkesson var om den redovisade kostnaden för förslaget räcker för att genomföra höjningen.

Bakgrunden till frågan var att redaktionen under förberedelserna för utfrågningen upptäckte att Socialdemokraterna och TCO, som liksom SD vill höja A-kassan, har uppgett att en höjning kostar betydligt mer än det som SD redovisar.

Redaktionen vände sig till regeringskansliet för att höra om de hade gjort någon motsvarande uträkning. Det är inte ovanligt att regeringskansliets tjänstemän räknar på oppositionens olika förslag. Redaktionen fick till svar att de skulle återkomma.

Regeringskansliet fick alltså inte i uppdrag att göra en uträkning av SVT.

Efter en tid återkom finansdepartementets pressekreterare med ett svar, uträknat av regeringskansliets tjänstemän.

Ingen av de inblandade har begärt källskydd och pressekreteraren för ständigt dialog med media i olika frågor. Regeringenskansliet har även själva i efterhand valt att publicera en promeoria om hur beräkningen gjorts.

Redaktionen hade då alltså tre av varandra oberoende uträkningar som hade den gemensamma nämnaren att alla tre låg klart över SD:s beräkningar av kostnaden för A-kassehöjningen.

Jimmie Åkesson kunde i utfrågningen i SVT inte svara på frågan vad SD:s eget förslag kostar.

Utfrågarna fick upplysa honom om detta.

I efterhand har SD hårt kritiserat denna del av utfrågningen och anser att Åkesson och partiet borde informerats i förväg om att frågan skulle komma upp och partiets siffror skulle ifrågasättas. Naturligtvis är ett sådant arbetssätt inte aktuellt. Inga partiledare får i förväg veta vilka frågor som ska ställas i utfrågningarna.

Detta är grundläggande och elementärt i det här sammanhanget.

Eftersom SD snabbt efter utfrågningen riktade in sig på att kritisera den journalistiska hanteringen har själva sakfrågan kommit i skymundan. Därför är det bra att påminna om själva grunden till granskningen av SD:s A-kassehöjning.

I de tre andra uträkningarna finns två huvudskäl till att deras beräkningar ger betydligt högre kostnader än i SD-förslaget.

Dels har SD till skillnad mot de andra beräkningarna räknat hem över en miljard kronor från landets kommuner samtidigt som man höjer A-kassan. Tanken är att om A-kassan höjs så kan staten minska statsbidragen till kommunerna.

Dels vill Sverigedemokraterna ta bort avgiften till A-kassan och göra denna obligatorisk. Här räknar man att det ska bli 1,5 miljarder kronor billigare än vad regeringskansliets tjänstemän beräknar. Förklaringen är att dagens administrationsavgift för A-kassan inte finns med i SD-förslaget. Kostnaden finns med i den Rut-utredning som SD hänvisar till, men partiet har i sitt eget förslag valt att bortse från den.

Dessa två förändringar förklarar i stort sett hela den skillnad som vi valde att lyfta upp i SVT:s utfrågning.

I årets utfrågningar har vi på liknande sätt konfronterat andra partiledare, till exempel Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin om löftet om höjda lärarlöner.

Jimmie Åkesson ställdes alltså inför frågor i vår utfrågning som alla partiledare får räkna med i en valrörelse.

Det är inte utfrågningen som är anmärkningsvärd utan partiets reaktion.

Vi är inte ensamma om att ha reagerat på SVT:s behandling av Jimmie Åkesson i samband med SVT:s partiledarutfrågning med avseende på partiets förslag om att förbättra arbetslöshetsförsäkringen.

I princip varenda journalist vi har haft kontakt med har varit mycket förundrade över kanalens agerande.

Det är med förvåning och irritation vi noterat kanalens arrogans och totala brist på självkritik över det inträffade.

När Mats Knutson kastar fram siffror från regeringskansliet i direktsändning är det siffror SVT i grunden inte har en susning om.

Det enda de fått från regeringskansliet är nämligen en tabell med siffror helt utan förklaring om hur man räknat. Mats Knutson och SVT var helt ointresserade av beräkningarna i sig utan det enda man drevs av var att försöka sätta dit Jimmie Åkesson. Ska man seriöst kunna föra en diskussion om olika beräkningsmodeller måste man till att börja med sätta sig in i hur beräkningarna har genomförts.

Det fanns aldrig någon vilja från SVT:s sida att göra detta.

Istället för att vända sig till Riksdagens utredningstjänst, som är den enda opartiska instansen här, vänder man sig till regeringskansliet och Socialdemokraterna. Att Mats Knutson på sin blogg försvarar det inträffade med att man inte ville kontakta Sverigedemokraterna då risken fanns att Jimmie Åkesson skulle kunna veta vilka frågor man skulle ställa visar hur pass dåliga rutiner för researcharbete som finns på kanalen.

Den rapport från Riksdagens utredningstjänst som partiet använde sig av vad gäller höjningena av taket i arbetslöshetsförsäkringen var nämligen redan offentliggjord och kunde när som helst beställas från utredningstjänsten utan att vårt parti hade fått kännedom om saken.

Vi har reagerat starkt på efterspelet och har beslutat att att anmäla SVT Rapports sändning den 27 augusti för granskning till Myndigheten för radio och TV.

I sändningen framhärdar SVT fortfarande att partiets beräkning skulle vara felaktig. Man gör detta trots att Riksdagens utredningstjänst efter att ha gjort en ny granskning vidhåller att samtliga rapporter är korrekt utförda. Man påstår också direkt felaktigt att kalkylen från regeringskansliet skulle komma från en ”opolitisk tjänsteman”.

Till Expressen klargör regeringskansliets kommunikationschef att beslutet att delge SVT dessa siffror inte alls var fattat på någon opolitisk nivå utan av den politiska ledningen. Den information SVT sprider i inslaget brister därmed i saklighet.

Detta kan ligga bakom att man i den beräkning som SVT använder sig inte drar bort de extra skatteintäkter som följer med ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen samt att man inte tar hänsyn till de dramatiska minskningar av administrativa kostnader som uppstår när man låter Försäkringskassan ta över administrationen av närmare 30-talet olika A-kassor.

När SVT tar ställning för att Sverigedemokraternas siffror är felaktiga gör man det enbart på bedömningen av instanser som är uppenbart partiska.

För att förstärka bilden av att SVT har rätt och Sverigedemokraterna har fel gör man intervjuer med politiska motståndare i Socialdemokraterna och TCO som, hör och häpna, inte har presenterat någon som helst kalkyl för vad partiets förslag skulle kosta.

Till skillnad från andra medier vill SVT heller inte på något sätt förklara vad Riksdagens utredningstjänst är för något och att det är därifrån partiets siffror kommer. Man fortsätter med att framhärda att detta skulle vara Sverigedemokraternas egna beräkningar vilket helt enkelt inte stämmer.

Vi kommer att skicka in en anmälan till Konstitutionsutskottet för att få det granskas huruvida regeringskansliet följt lagstiftningen.

Uppgifterna från SVT gör gällande att beräkningen tagits fram på begäran av SVT vilket isåfall kan strida mot regeringsformen 7 kapitlet 1 § där det stadgas att Regeringskansliets uppgift är att bereda regeringsärenden och att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt.

Att utföra den här typen av researcharbete åt mediebolag ligger till synes utanför Regeringskansliets verksamhetsområde såsom det definieras i regeringsformen.