Vänsterpartiet höll i kväll presskonferens med anledning av dagens samtal mellan Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven. Tidigare hade S-ledaren meddelat att Vänsterpartiet inte kommer att ingå i regeringen. Sjöstedt inledde med att säga att han i eftermiddags besökte Stefan Löfven för ett samtal. Men att Löfven direkt varit tydlig med att han inte vill ha en regering där Vänsterpartiet ingår.

– Jag tror Socialdemokraterna har gjort ett stort misstag, jag beklagar beslutet. Vi har varit det mest tydliga alternativet i den här valrörelsen.

– Vi kommer att vara ett oppositionsparti gentemot regeringen Stefan Löfven.

Löfven vill gå över blockgränsen

Vänsterpartiet kommer varken rösta ja eller nej i en statsministeromröstning om regeringen enbart består av S och MP, utan lägga ner sina röster.

– Vi kommer inte att rösta för regeringen, vi kommer heller inte att rösta emot, vi kommer att släppa fram regeringen.

Motiveringen som Sjöstedt har fått är att Löfven vill ha möjlighet att gå över blockgränsen och samarbeta.

V:s villkor för budgetuppgörelse

Något budgetförslag kan inte förhandlas förrän S och MP har tagit fram ett förslag.

– Vi kan inte lova att vi kommer överens, men när vi går in i en förhandling så gör vi det med ärligt uppsåt och vilja att komma överens.

Sjöstedt förutsätter att V får ”betydande inflytande” över budgetens innehåll.

– Men vi har ett villkor, och det är att det parallellt med budgeten görs en uppgörelse om vinster i välfärden som vi är nöjda med. Får vi inte det så blir det ingen budgetuppgörelse.

Sjöstedt sade att han tycker att Vänsterpartiets relation till Socialdemokraterna under valrörelsen varit bra.

– Vi ser ju det som att Vänsterpartiet var med och vann det här valet. Utan Vänsterpartiets insatser mot alliansregeringen så hade det inte sett ut som det gör i dag. Därför är det naturligtvis med besvikelse vi ser att man inte ens vill diskutera möjligheten att regera tillsammans med oss, sade en tydligt upprörd V-ledare.

Med 159 mandat får de rödgröna 17 mandat mer än Alliansen. Socialdemokraterna vinner två mandat jämfört med förra valet, MP tappar ett mandat, men V får två nya.

Alliansen tappar ett stort antal mandat, bara Moderaternas riksdagsgrupp blir 23 personer mindre. Centerpartiet tappar ett mandat, FP fem och KD två. Alliansen får tillsammans 142 mandat.

Teoretisk mittregering får egen majoritet

S och MP är tillsammans inte större än Alliansen, men tillsammans med V är de rödgröna klart större. En teoretisk mittregering med S, MP, FP och C skulle få 179 mandat, tillräckligt för att nå egen majoritet och på så sätt undvika att SD får en vågmästarroll.

SD ökar stort

SD får 48 mandat, en ökning med 28 mandat jämfört med 2010. Men om det räcker för en vågmästarroll återstår att se, det beror på vilken regering som bildas efter valet.

Ett mandat är en plats i riksdagen. Riksdagen har 349 platser. Den slutgiltiga rösträkningen kan komma att ändra mandatfördelningen något.

Jag har en stor mängd vänner och släktingar som nu är ganska nyblivna pensionärer. Varje gång vi träffas slår det mig hur det finns en uppgivenhet och en stor besvikelse hur pensionärerna har behandlats de senaste 15 åren.

Ingen grupp i Sverige har blivit så ekonomiskt illa åtgångna som dagens pensionärer. Jag berör inte i detta sammanhang arbetslösa, sjuka,studerande eller flyktingar.

Jag avser ett stort antal människor (drygt två miljoner enligt Pensionsmyndigheten) som i kanske uppåt fyrtio år arbetat och i stor utsträckning bidragit till Sveriges utveckling och välfärd.

De har medverkat till att vi har en demokrati där alla ska få komma till tals. Det är i dag 225000 svenska pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns – en ökning med 70 procent på tio år.

Vad är det som händer?

Ja jag vet att det sitter folk och tigger på gatorna. Men jag vet också att det finns pensionärer som letar i papperskorgar efter tomburkar att panta.

Under ovan nämnda period har det införts ett fondlotteri, där de stora vinnarna är förvaltarna som unnat sig jättebonusar.

Pensionsbromsen har införts (ingen begriper hur den funkar). Straffskatten har införts succesivt i olika steg (pensionärer betalar högre skatt trots att det är en form av intjänad lön).

Samtidigt har riksdagsledamöternas och EU-parlamentarikernas löner höjts kraftigt – för att inte tala om deras pensionsavtal. Tidigare talade man om att pensionärerna skulle bli en ny bransch där fyrtiotalisterna skulle ha allt större krav på livet som pensionärer.

Det skulle skapas speciella boendeformer, det skulle resas i stora mängder, det skulle kulturfrossas, det skulle upplevas, och så vidare. Man pratade om en ny sektor kallad äldreliv.  

Visst, det finns säkert de som har det bra som pensionärer men långt ifrån alla.

Vad pratar vi då om, vi idiotförklarade och nedtystade gubbar och tanter?

Jo, vi pratar om att frågan om pensionärernas tillvaro och ekonomi är stendöd i detta val trots att vi är två miljoner.

Alla försök från till exempel PRO att synas tystas ner i media. Man kan bara undra varför.

I de valtester/valkompasser som media erbjuder nämns inte pensionärernas villkor alls. Så dessa ger ingen vägledning vad pensionärerna ska rösta på.

Vi är så korkade att vi tycker det är bättre att ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden, än att vi ska sitta på jobben tills vi är uppåt sjuttio år.

Att jobbskattaavdragen som införts i flera steg skulle gett fler jobb finns det inga som helst bevis för, i varje fall råder olika uppfattningar.

Är det inte bättre att underlätta för företagarna så att de kan anställa fler, framför allt ungdomar.

Om Sverige går dåligt ska inte pensionärerna ensamma betala statens underskott genom den så kallade pensionsbromsen. I så fall ska väl även vanliga löntagare vara med och dra sitt strå till stacken.

Ett annat problem är att den höga flyttskatten gör att många pensionärer sitter i stora villor som de visserligen får bra betalt för men det blir inte mycket kvar efter en försäljning för att skaffa ett mindre boende.

Det är i de flesta fall billigare att bo kvar än att skaffa något mindre, särskilt i storstadsregionerna.

Vilket parti är då minst dåligt för oss? Svaret blir i nuläget Sverigedemokraterna, de har i alla fall lovat att den extra pensionärsskatten ska tas bort.

Sossarna har lovat att se över skatten för de som bara har garantipension, övriga partier lovar ingenting. 

Jösses!

Ska vi bli rasister på köpet?  Vad har vi för alternativ?

Politike: ta tag i frågan på allvar och tysta inte ner pensionärerna.

Pensionärer vakna! Det är dags att visa lite pancho-power!

När den svenska väljarkåren listar sin viktigaste frågor inför valet hamnar äldreomsorgen alltid i topp fem. 26 procent av väljarna är 65 år och äldre, alltså drygt var fjärde väljare.

Men inget av ovanstående har avspeglat sig när vi tittat eller lyssnat på de partiledardebatter som hittills har sänts. Äldreomsorgens innehåll och kvalitet diskuteras inte – trots att det är en viktig fråga för många, inte bara för äldre. Detta är rent ut sagt dåligt.

Istället görs äldreomsorgen till en generell fråga om välfärden som inkluderar sjukvård och skola där fokus ligger dels på ja eller nej till vinster i välfärden, dels på personalens arbetsvillkor.

Politiker från båda läger berättar stolt om att de har samtalat med personal i äldreomsorgen och därefter format sina politiska förslag. Har både politiker och medier glömt att äldreomsorgen i första hand är till för de äldre?

När får vi höra våra politiker säga att de har pratat med och tagit intryck av äldre som för sin trygghet och självkänsla vill träffa samma hemtjänstpersonal så ofta som möjligt?

Eller av ett äldre par som vill bo tillsammans på ett boende fast att bara en av dem har omfattande vårdbehov? Eller av dottern till en äldre dam som vill komma till ett boende med gemenskapsutrymmen och lagad mat?

För oss äldre är det inte vem som utför hemtjänsten eller vem som driver ett äldreboende som är det viktiga. Från Sveriges Pensionärsförbunds sida vill vi betona att det är kvalitet, innehåll och äldres möjligheter att påverka äldreomsorgen som är avgörande.

Det måste vara utifrån äldres önskningar som äldrepolitiska förslag formas – och debatteras.

I de fyra partiledardebatter som fram till idag sänts i nationell media har ingen haft äldreomsorg som debattämne. Inte nog med det, ämnena har varit nära nog identiska. Inte bara politiker, utan också medierna själva har här ett ansvar att ta upp de olika frågor som väljarna bryr sig om.

Så här långt ignoreras den fråga som äldre väljare anser viktigast - äldreomsorg. Ikväll hålls den sista partiledardebatten i SVT inför valet på söndag. Var fjärde väljare i Sverige är 65+.

Vi hoppas kunna ta del av partiernas olika åsikter och skarpa förslag som syftar på innehållet i äldreomsorgen under kvällens partiledardebatt – inte återigen höra en debatt om vinster i välfärden eller om omsorgspersonalens löner.

Det är på tiden att vi får vi höra någon av partiledarna säga: ”I förra veckan träffade jag Gösta, 87 år, som oroar sig över att det inte ska finnas plats för honom på ett särskilt boende inom det närmaste året. Hans ork börjar tryta och han känner sig ensam.”

Då undrar vi vad partiledarens besked till Gösta och andra som grubblar på liknande sätt är.

Socialdemokraternas stridsrop i valrörelsen är ”Stoppa Vinstjakten”. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

De flesta av landets 300.000 friskoleelever går i friskolor som drivs som aktiebolag.

– Vinstjakt kommer alltid att finnas i aktiebolag, säger Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan.

– Hela lagstiftningen kring aktiebolag bygger på att vi ska ha en effektivitetsjakt och en vinstjakt, och att det ska finnas en belöning för den som faktiskt lyckas på marknaden.

Vallöfte: Skola och vård utan vinstintresse

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar i valrörelsen att skola och vård ska drivas utan vinstintresse, och båda vill att det i praktiken sker genom att aktiebolagen tvingas ombilda sig till så kallade SVB-bolag, bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Miljöpartiet vill att ägarna ska få viss avkastning, men det ska finnas ett tak. Vänsterpartiet har en plan för att få bort alla vinstuttag överhuvudtaget från 2017.

Kan strida mot EU-rätten

Men att ge sig på existerande aktiebolag blir svårt rent rättsligt, säger professor Lars Henriksson. Enligt honom kan det strida mot både egendomsrätten och EU-rätten.

– Om de existerande bolagen från och med ett visst datum inte får ta ut vinst, då kommer man att få stora juridiska problem med hur man hanterar den här begränsningen i deras verksamhet, säger professor Lars Henriksson.

Och det är rättsligt svårt att lagstifta även om framtida vinster och vinstuttag.

– Ett aktiebolag i sig har lagliga rättigheter som inte handlar om vilken verksamhet de bedriver, säger Lars Henriksson.

– Man kan i och för sig ställa krav på att verksamheten ska drivas i en viss associationsform, utan vinstuttag, men problemet är att vi inte har kraven i dag. Det handlar i så fall om att reversera och skärpa upp kraven för bolagen som redan finns så att man inte längre får använda vinsten på ett visst sätt därför att man råkar befinna sig i en viss bransch, och det tror jag blir väldigt svårt att förena med grundlagen.

(V): Vinst går att förbjuda

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt hävdar dock att man kan förbjuda existerande aktiebolag från att fortsätta som förut och tvinga dem att ombilda sig till SVB-bolag om de ska fortsätta driva skola.

– Vi har tittat internationellt. I Norge fattade man beslut 2005 om att det inte skulle gå att plocka ut vinster i skolan och det har man lyckats hålla, säger Jonas Sjöstedt.

Men enligt norska motsvarigheten till Skolverket har Norge har aldrig tillåtit vinster i den skattefinansierade skolan.

Däremot skärpte man lagen 2006 så att det skulle bli svårare att kringgå förbudet genom att låta närstående bolag sälja varor och tjänster till skolföretagen. Man gjorde det också svårare att få tillstånd att starta friskola, och återkallade tillstånd för friskolor som inte hunnit starta.

– Vi har kollat grundlagen och vi har torrt på fötterna, säger Jonas Sjöstedt.

Så professorn på Handelshögskolan har fel?

– Han har en annan åsikt.

Politikerna vill ha bort riskkapitalbolagen

Oavsett vinstfrågan är i stort sett alla partier överens om att riskkapitalbolagen ska bort ur den svenska skolan. Det var ett danskt riskkapitalbolag, Axcel, som orsakade Sveriges största skolkonkurs förra året när John Bauergymnasierna med 11.000 elever plötsligt gick i konkurs.

Riskkapitalbolagens affärside är att köpa bolag för att expandera och effektivisera och sedan sälja dem vidare efter några år, och göra en rejäl vinst på det.

Efter SVT-dokumentären ”Skolfesten”, som avslöjade hur det gick till när John Bauerkoncernen under åren fram till konkursen köptes, såldes och belånades för att ägarna hoppades på ännu högre vinster, svängde även finansminister Anders Borg (M) och sade att riskkapitalbolag inte ska finnas i välfärdssektorn.

Sedan dess har regeringen begravt frågan i ägarprövningsutredningen, som fick förlängd tid och ska redovisa sina slutsatser först efter valet, 1 november.

Men även att enbart ställa krav på nya ägare att vara långsiktiga kan bli juridiskt komplicerat, enligt Lars Henriksson. – Det är rättsligt svårt att göra det i en verksamhet där det inte ingår ett kontrakt, säger Lars Henriksson.

– Sedan måste det ju förenas med en sanktionsavgift om man bryter mot regeln, och vad händer då med en skola som vill lägga ner därför att det går dåligt? Då blir ju problemen värre och det kanske blir konkurs i alla fall.

Skärpa kvalitetskrav

Däremot kan man skärpa kvalitetskraven på skolor, något som både Alliansen och Socialdemokraterna vill göra.

Socialdemokraterna vill se ett tvång för friskolorna att ha lika mycket lärare som kommunala skolor. Det kommer omöjliggöra höga vinster säger Stefan Löfven till SVT. Det är i själva verket det socialdemokraterna menar med ”stoppa vinstjakten”.

Kommer aktiebolagen att sluta jaga vinst om ni gör det här?

– Det är upp till dem helt och hållet, säger Stefan Löfven.

Ni skulle ju få bort vinstjakten sa du?

– Det är upp till dem om de vill vara kvar eller inte. Det vi gör är att sätta upp tuffa kvalitetskrav, det är det som kommer att avgöra.

Men kommer inte bolagen att försöka göra vinst efter det här menar du?

– Det vet inte jag. Bolagen måste ju avgöra vad de är där för.

När Alliansen valspurtade i Kungsträdgården i Stockholm sade Reinfeldt att det inte handlar om riktiga jobb. Reinfeldt jämförde med DDR.

Statsministern angrep Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven för att försöka dölja arbetslöshet med sina förslag på extratjänster för långtidsarbetslösa och traineejobb för unga.

– Valspurten kommer att handla väldigt mycket om jobbmatchen, sade Reinfeldt när Alliansen valspurtade i Kungsträdgården i Stockholm på lördagen.

Reinfeldt menar att varken extratjänster eller traineejobb är riktiga jobb.

– De ska inte utföra reguljära arbetsuppgifter, de har inte den typ av utbildning som krävs och de behöver tas om hand av utbildade. Ändå ska de ha kollektivavtalsenlig lön.

– Syftet är att de ska bli uppsatta som sysselsatta. Enda drivkraften är att dölja arbetslösheten.

Reinfeldt jämförde med Östtyskland.

– I Östtyskland hade man ingen arbetslöshet, men en hel del hade inget att göra. Vi lärde oss att ett jobb måste ha ett innehåll.