Socialdemokraterna kallar sig Framtidspartiet. Det är ett bra namn och en bra ambition. Men än så länge har inte partiet levt upp till sina visioner och hittat sin trovärdighet, det märks inte minst i kräftgången i opinionsundersökningarna.

Det märks även i politiken. Visst är det så att Socialdemokraterna har presenterat en del bra förslag, men väldigt många politiska reformer känns som återställare. Vi har gjort det förr och vi gör det igen. Generellt sett känns det som partierna inte riktigt hänger med i den snabba utveckling som digitaliseringssamhället innebär.

Socialdemokraternas storhetstid en gång i tiden berodde på partiets förmåga att ta fram en trovärdig strategi för välfärdssamhällets utveckling, riktiga jobb, grundskola samtidigt som den ekonomiska politiken ändrade inriktning.

I dag är förutsättningarna andra. Den ekonomiska politiken ligger fast genom medlemskapet i EU. De ekonomiska spelreglerna är allena rådande för alla medlemsländer.

Den nyliberala ekonomiska politik som nu råder drabbar givetvis ett vänsterparti som Socialdemokraterna. Ord som rättvisa och solidaritet och alla ska ha rätt blir mest tomma tunnor som skramlar i ett samhälle där klyftorna bara ökar.

För att göra skäl för etiketten Framtidspartiet skulle socialdemokratin vinna på en förnyelse av politiken, inte ideologiskt men praktiskt.

Ta jobbpolitiken som ett exempel. Nu ska politiken återigen skapa jobben. EU:s lägsta arbetslöshet har utlovats, och Stefan Löfven har själv flera gånger refererat till Svenskt Näringslivs uträkning på att det krävs 550 000 nya jobb.

Strategin är den gamla vanliga: investeringar i byggandet, en aktiv näringspolitik och utbildningar som ger människor jobb.

Jag ser flera problem. Flera andra länder har bytt fot och talar om utbildning för tillväxt istället för jobb för tillväxt. Skälet är enkelt.

Vi har egentligen ingen brist på jobb idag, men vi har en brist på utbildning.

Med 20 000 lediga IT-jobb bara i Stockholm, med storföretag som skriker efter kompetent arbetskraft är matchningen på arbetsmarknaden ett av de största problemen.

Men inte bara det, forskare förutspår att antalet jobb kommer att minska radikalt. Bara i Sverige är prognosen att 200 000 industrijobb kommer att försvinna under de närmaste åren. Digitaliseringen gör att maskiner tar över allt fler jobb och att företagen dessutom behöver anställa allt färre personer.

Många forskare talar till och med om behovet att införa medborgarlön.

I det här läget ska alltså flera hundra tusen nya jobb skapas av politiker. Ärligt talat förstår jag inte hur.

Stefan Löfven har stor trovärdighet när det gäller näringslivet och samarbetet med dem. Han vet vad det betyder för tillväxt och jobb. Men även på detta område tappar politiken gentemot digitaliseringssamhället. Sverige var en gång världsledande i IT-utveckling, idag ligger vi hopplöst efter. Ericsson har förlorat sin ställning på marknaden, skolan har visserligen många datorer med det används som skrivmaskiner i bästa fall.

Nya branscher växer upp. Vi är bra på datorspel och på att få fram enskilda entreprenörer, men vi har ingen helhet, ingen IT-strategi.

Skolan rasar i Pisa-tester och det är i lag förbjudet att utöva undervisning i grundskolan på distans, trots att datorn som verktyg är oerhört effektivt.

Länder i Asien och Afrika har redan insett det och är långt före oss. Men sådant pratar inte politikerna om.

Vi har en skola som utbildar till arbetslöshet, ungar som hoppar av för att de insett att skolan inte ger dem den kompetens de behöver.

Sommarskola och mindre klasser är svaret, trots att näringslivet skriker efter IT-kompetens, kreativitet och kritiskt tänkande.

Det är ett självklart krav att programmeringskunskap ska in på schemat från första klass. Det är lika viktigt som matte.

Ungdomsarbetslösheten ska lösas med praktikplatser i äldreomsorgen, menar Löfven. Då ökar personaltätheten samtidigt som arbetslösheten minskar, enligt honom.

Men jag tror att få ungdomar drömmer om äldreomsorgen, och jag tror att få gamla drömmer om unga vårdare utan utbildning. Hög standard i äldreomsorgen kräver utbildad personal. Ta hand om demenssjuka kräver stora kunskaper. Omsorgsarbete är ett kvalificerat jobb som inte kan utföras av vem som helst.

Vad är Framtidspartiet, Stefan Löfven?

Jag väntar på en strategi som möter morgondagens utmaningar och inte bara tror att gårdagens lösningar är nyckeln till framtiden.